Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sköllersta härad - Sköllersta socken (Pålsboda)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sköllersta härad
och 1946 vid Kalsta, och ytterligare ett par
äro kända från Ösby. Bronsåldersfynden
äro fåtaliga men fornlämningarna från
järnåldern desto flera. Vid en
fornlämnings-inventering 1937 registrerades 361
fornlämningar, varav dock inemot ett femtiotal
osäkra. Allmänt bekanta äro de bägge
mäktiga "kungshögarna" vid Konsta,
domarringen vid Vinala samt bygdeborgarna vid
Tarsta och Åmehäll på Övre Åkerby mark.
Tarstaborgen är en av Närkes största och
bäst bevarade fornborgar och därtill en
storslagen utsiktspunkt. Vidare förekomma
järn-åldersgravfält i stort antal, bl. a. vid Dalen,
Nybble, Skruke, Torp, Kävesta, Vinala,
Värsta, Egeby, Testa, Nedre Åkerby och
Kärr. De flesta av dessa bygravfält synas
härröra från vikingatiden.
Namnet Ullavi erinrar med all
sannolikhet om en forntida kultplats. De
förhistoriska -sta- och -by-namnen äro tämligen
talrika inom socknen, likaså de medeltida
-torp- och -boda-namnen. Sköllersta betyder
närmast "Skölds säter" (J. Sahlgren).
Enligt 1940 års folkräkning beredde
jordbruket sysselsättning åt 49 %, industri och
hantverk åt 23 % samt handel och
samfärdsel åt 12 % av socknens befolkning. Arealen
fördelar sig enligt 1944 års
jordbruksräkning på 4.108 ha åker, 124 ha kultiverad
betesäng, 421 ha annan betesäng, 4.470 ha
skogsmark och 1.116 ha övrig mark. Såsom
medelstora herrgårdar räknas Norrtorp,
Vrana och Ullavi; bland större gårdar
märkas Backa och Kärr. I övrigt hör det stora
flertalet jordbruksfastigheter samman med
ofta ansenliga byar, bland vilka Testa länge
intog en särställning. Denna by undergick
nämligen först omkr. 1916 laga skifte, och
här kvarlevde alltså in i vår egen tid en i
mellansvenska bygder numera ytterligt
sällsynt form av traditionell bysamfällighet,
karakteriserad bl. a. av en bebyggelse av
mycket ålderdomligt kynne.
Tätbebyggelse förekommer vid Pålsboda
(se nedan) och Sköllersta stationssamhälle
(281 inv. 31 dec. 1945). Den i socknen
förefintliga industrien är koncentrerad till
Pålsboda. Askers och Sköllersta härads
tingshus är förlagt till Sköllersta; där finnes även
sparbank (Sköllersta sparbank).
Länets första folkhögskola öppnades 1873
vid Vrana i Sköllersta. Den överflyttades
1878 till Kävesta, där den under namnet
Örebro läns folkhögskola, lantmannaskola
och lanthushållsskola utvecklats till en
alltmera mångsidig läroanstalt.
Socknen genomkorsas av två
järnvägslinjer med knutpunkt vid Pålsboda. Där har
Västra stambanan station gemensam med
den smalspåriga linjen Örebro
Södra—Norrköping Östra, som dessutom har station vid
Sköllersta och hållplats vid Tarsta. Med
Örebro upprätthållas bussförbindelser.
Utom i Pålsboda och Sköllersta finnas
poststation i Tarsta och telefonstation i
Forntomta.
Befolkningen uppgick vid 1946 års utgång
till 3.144 personer.
B. W—n.
Sköllersta kyrka.
Den sannolikt äldsta sockenkyrkan, om
vilken ingenting är känt, ersattes under
1200-talets senare hälft av en voluminös
kalkstenskyrka, jämte Nikolaikyrkan i
Örebro och Kils kyrka den största i
Folkungatidens Närke. För byggnadsverket anlitades
väl kvalificerad arbetskraft, nämligen ett lag
sannolikt gotländska stenhuggare, som
tidigare arbetat vid domkyrkobygget i
Linköping och i Närke erhöllo sysselsättning även
vid Nikolaikyrkan samt Kils och
Glanshammars kyrkor. Den ursprungliga kyrkan, som
torde ha påbörjats på 1270-talet, är ett verk
av dessa gotlänningar, vilka bl. a. huggit
västportalen och de två sydportalerna.
Kyrkan anlades redan från början i hela sin
storlek. Den fick formen av en bred
rektangel, till vilken ansluter sakristia på
nordsidan av korpartiet. Kyrkan var tornlös men
kröntes sannolikt under medeltiden av en
takryttare mitt över det höga sadeltaket.
Byggnaden är en treskeppig hallkyrka
med mittskeppet något högre än
sidoskeppen. I sakristian äro kalkstensvalven de
ursprungliga, men i själva kyrkan ha de
nuvarande valven och de pelare, som uppbära
dessa, tillkommit vid en senmedeltida
ombyggnad, som möjligen orsakats av
takryttarens instörtande i samband med brand.
•660
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
