Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sköllersta härad - Sköllersta socken (Pålsboda)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sköllersta socken
Kontraktsprost Bertil Abrahamson, Sköllersta, f.
22/6 1893 i Hammars socken, Örebro län. Studentex.
1917, teol. fil. ex. 1918 i Uppsala, teol. kand. 1922,
prästvigd för Strängnäs stift s. å., komminister i
Kil 1923, kyrkoherde i Sköllersta sedan 1928,
kontraktsprost sedan 1938. Ordf. i kyrkofullmäktige och
folkskolestyrelsen. Led. av Strängnäs stiftsråd
sedan 1928.
Pelare och valv äro konstruerade i tegel
samt vitputsade. De medeltida fönstren ha
varit höga och smala samt två- eller
tre-kopplade inom breda nischer; de nuvarande,
goticerande fönstren, bl. a. korfönstret med
dess rikt utbildade masverk, härröra från en
restaurering på 1860-talet. I korfönstret äro
infattade senmedeltida glasmålningar, enligt
traditionen skänkta av Erik XIV: s gunstling
Charles de Mornay, som var godsherre i
socknen.
I fråga om såväl exteriör som interiör hör
Sköllersta till de närkeskyrkor, som bäst
bevarat sin medeltida prägel. Detsamma
gäller inventarierna, av vilka anmärkningsvärt
många härröra från medeltiden. I koret äro
placerade tre 1300-tals gravhällar, en över
strängnäskaniken Kanutus Petri, de båda
andra över ett par frälsefruar vid namn
Botilda och Ingeborg. Tre medeltida smidda
järnljuskronor äro vidare de enda, som
finnas i behåll i någon av landskapets kyrkor.
Till länsmuseet i Örebro har överförts en
rikhaltig uppsättning medeltida
träskulpturer. Märkligast bland dessa är den s. k.
Sköllerstamadonnan, ett utsökt arbete från
tiden omkr. 1175, sannolikt utfört av en
fransk träsnidare, måhända en lekbroder i
Alvastra kloster. Från 1300- och 1400-talen
stamma två Olofsbilder, ett stort
triumfkrucifix, ett processionskrucifix, bilder av
madonnan, den hel. Anna m. fi. skulpturer
av svensk och nordtysk tillverkning. Denna
rikedom på kultbilder, av vilka flera med
all sannolikhet varit placerade på olika
altaren i kyrkan, är ett av vittnesbörden om
vilken "storkyrka" Sköllersta kyrka en gång
varit. Såväl själva kyrkobyggnaden som
mångfalden påkostade inventarier tyda på,
att högättade och burgna sockenbor vinnlagt
sig om att låta sin kyrka framstå som en av
de präktigaste i stiftet. — Bland inventarier
från efterreformatorisk tid lägger man
märke till en enkel predikstol från 1592 samt
ett antal begravningsvapen. Det är påtagligt,
att den burgenhet och offervilja, som under
medeltiden tillförsäkrade kyrkan dess
rangplats, knappast varit tillfinnandes under
senare sekler.
Det monumentala klocktornet, en infodrad,
spånklädd och tjärad stapel, byggdes på
1660-talet av Anders Larsson tornresare från
Kumla och bidrager jämte den ungefär
samtida, murade och vitputsade stigluckan
att skapa en miljöverkan, som i fråga om
mäktig, traditionsmättad stämning uppvisar
få motstycken bland länets kyrkor.
B. W—n.
Sköllersta prästgård.
Prästgården, vars namn är Gislerud, är
belägen invid kyrkan. Den är uppförd 1942
efter mönster av Skogaholms gamla
huvudbyggnad. På samma plats låg den till 1942
använda, numera rivna prästgården, som
härstammade från 1868. Före denna fanns
en prästgård, uppförd vid okänd tidpunkt
och tillbyggd på 1700-talet.
Utarrenderade ecklesiastika löneboställen
äro Prästgården l1 med Dalen, på vars ägor
prästgården är belägen, och Folkasboda 21,
som ligger i Pålsboda municipalsamhälle och
som var komministerboställe till 1916, då
komministraturen indrogs. Dessutom ligger
i Pålsboda municipalsamhälle ett till Bo
pastorat hörande kyrkohemman, Falla l1, som
likaledes utarrenderas.
661
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
