Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kumla härad - Kumla landskommun (Hällabrottet)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kumla härad
Prosten Carl Gottfrid Willén, Kumla, f. 24/6 1881
i Hammars socken, Örebro län. Studentex. 190Ji, teol.
fil. ex. 1905 i Uppsala, teol. kand. och prästvigd
för Strängnäs stift 1908, vik. läroverksadjunkt vid
läroverket i Gävle s. å., folkskollärarex. 1909 i
Uppsala, komminister i ösmo 1911, i Botkyrka 1911,
kyrkoherde i Vadsbro och Blacksta pastorat 1921,
kontraktsprost i Oppunda östra kontrakt 1933,
kyrkoherde i Kumla pastorat sedan 1939, prost 19^2.
Ordf. i kyrkorådet.
torn samt invid kyrkan en fristående
tornbyggnad, en kastal, som sannolikt
ursprungligen varit avsedd för försvarsändamål. På
1200-talet påbörjades en ombyggnad, som av
allt att döma avsåg att skapa en "storkyrka"
efter Kils kyrkas mönster; planen
förverkligades dock endast delvis. Kyrkan utökades
ytterligare på 1470-talet, då den genom
tillbyggnader i sydost och sydväst förvandlades
till en tvåskeppig anläggning; senare tillkom
bl. a. ett vapenhus. Såväl genom sina
ansenliga dimensioner som genom sin
utsmyckning, varav bl. a. återstå fragment av
kalkstensskulpturer från 1200-talet, blev kyrkan
en av Närkes präktigaste "storkyrkor".
Av medeltidskyrkans dokumentariskt
kända rikedom på inventarier återstå ett
senmedeltida altarskåp av nordtysk tillverkning
och den broderade ryggskölden till en
likaledes senmedeltida, nordtysk korkåpa, vilka
båda föremål förvaras i Statens historiska
museum. Till Örebro läns museum ha
överförts en stor madonnabild, som kyrkan 1473
förvärvade från Vadstena, samt den
predikstol, som 1592 skänktes till kyrkan av
kyrkoherden Lars Claesson. En 1300-talspatén i
kyrkans ägo är det enda, som återstår av de
många medeltida nattvardskärlen.
Kyrkan och kastalen revos i slutet av
1820-talet, och 1829—34 uppfördes efter ritningar
av Axel Nyström den nuvarande kyrkan, som
präglas av sin tillkomsttids,
Karl-Johanstiden, klassicism. Särskilt den treskeppiga
interiören med det höga mittskeppets
bräd-tunnvalv, buret av kannelerade kolonner, och
korets invändiga absid utmärkes av
monumentalitet och väl avvägda proportioner.
Kyrkan har restaurerats 1902—03 och
senast 1935.
Till Kumla kyrka hörde under medeltiden
ett kapell vid Hörsta och möjligen
ytterligare ett vid Kolsberg. Vid Hörsta ha
påträffats murlämningar och skelett,
antydande förekomsten av en begravningsplats;
en välvd stenkällare vid Vallersta, som synes
härröra från 1500-talet, har möjligen
uppförts med material från detta kapell.
B. W—n.
Kumla prostgård och komministergård.
Prostgården, från 1910, ligger strax intill
kyrkan på lönebostället Kumla 71 :s ägor.
Komministergården, som i motsats till
kyrkan och prostgården är belägen inom
Kumla stad, ligger vid Kyrkogatan 200—
300 m från kyrkan på tomt, som avsöndrats
från Kumla 71. Den är uppförd 1947—48.
Ecklesiastika boställen äro Kumla 71 och
det förutvarande komministerbostället Övra
Vesta 31, beläget 5 km sydost om kyrkan.
Hällabrottet
Hällabrottets municipalsamhälle bildades
1944 och räknade 31 dec. 1946 1.077
innevånare. Det har stenindustrien i Yxhult att
tacka för sin uppkomst.
Största företaget är Yxhults stenhuggeri
AB med stenhuggeri, lättbetongtillverkning
och kalkbränning. Bland övriga företag inom
denna industri märkas Berga stenhuggeri
AB, AB Kumla kalkgruva, Bröderna
Jonassons kalkbruk och AB Mossby kalkbrott.
Skoindustrien representeras av AB Olsson &
Roséns skofabrik.
Den vårdade bebyggelsen har till
övervägande del egnahemskaraktär. Post-,
telefon-, järnvägs- och busstationer finnas här.
B. W—n.
770
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
