Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kumla härad - Kumla landskommun (Hällabrottet)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kumla landskommun
kunna särskilja fem åldersgrupper,
belysande bebyggelsens fortskridande
utbredning inom socknen. Till den äldsta gruppen
höra de talrika -sta-namnen ävensom
namnet Kumla, vilka med säkerhet kunna
hänföras till järnåldern. Något yngre men dock
sannolikt även de forntida äro -by-namnen
ävensom exempelvis Via, Stene och möjligen
Hjortsberga. Medeltida och senare tillkomst
röja de talrika namnen på -hult, -torp och
-sätter, som i allmänhet återfinnas i
socknens västra och östra delar. Den "urgamla"
bygden är alltså att söka i de forntida
bebyggelsestråken utmed Karlslundsåsen och
Kumlaån, under det att de skogiga
moränmarkerna i socknens utkanter först under
medeltiden och senare tagits i anspråk för
en bosättning, som i förstone haft
karaktären av fäbodväsen och torpbebyggelse.
Jordbruket har givetvis varit det
näringsfång, som utgjort betingelsen för
uppkomsten av såväl de stora, tätt liggande och
tät-byggda byarna på slätten som den glesare
bebyggelsen i socknens östra och västra
delar. Vid sidan av modernäringen har dock
befolkningen i Kumla sedan gammalt funnit
ej oväsentliga bidrag till sin försörjning
genom utövandet av olika slags hemslöjd och
hantverk, som tidvis och på sina håll
bedrivits i sådan storleksordning, att
beteckningen hemindustri kan anses vara befogad.
Under 1600- och 1700-talen sysselsattes
sålunda ett mycket stort antal inom socknen
bosatta smeder med tillverkning av vapen
för Örebro gevärsfaktoris räkning. Under
1800-talet — särskilt sedan Anders
Andersson i Kumla 1839 startat sin tillverkning av
de snart riksbekanta "Närkesskodonen" —
utvecklades handskomakeriet till en
hemindustri av motsvarande omfattning och
ekonomiska betydelse för bygden.
I 1944 års jordbruksräkning redovisas
6.162 ha åker, 20 ha slåtteräng, 91 ha
kultiverad betesäng, 106 ha annan betesäng, 2.861
ha skogsmark och 1.368 ha övrig mark. På
1930-talet, då Kumla dåvarande
municipalsamhälle ännu tillhörde landskommunen och
Hällabrottets municipalsamhälle ännu icke
bildats, ägnade sig blott 20 % av
befolkningen åt jordbruk med binäringar, under
det att närmare 60 % funno sin utkomst av
industri och hantverk. Efter stadsbildningen
1942 äro givetvis proportionerna annorlunda.
Åt jordbruket med binäringar ägna sig 40 %
av befolkningen, medan industri och
hantverk sysselsätta 55 %. Industrien är
koncentrerad till Hällabrottet och Yxhult, varest den
sedan medeltiden bedrivna
kalkstensbrytningen i vår tid nått en storartad
uppblomstring (jfr nedan). I Stene finnes ett tegelbruk.
De ansenliga torvtillgångarna i socknens
norra del, Ekebymossen, ha sedan början av
1900-talet exploaterats av bl. a. Säbylunds
torvströ AB. I övrigt märkas Anton
Johanssons skofabrik och Paul Johanssons
handsk-fabrik i Stene samt Bröderna Johanssons
skofabrik i Långgälla.
Socknens enda större herrgård, Säbylund,
leder sitt ursprung från en sedan 1300-talet
känd frälsedomän, Säby.
Närkes husarkårs och Närkes regementes,
senare Kungl. Livregementets grenadjärers
forna mötes- och exercisplats, Sannahed, är
belägen inom socknen, likaså Stene brunn.
Tätbebyggelse förekommer vid
Hällabrottet (jfr nedan) och villasamhället Åbytorp
med Stene, Östra och Västra Åby, Långgälla,
Sorby och Sickelsta (555 inv. 31 dec. 1946).
Järnvägslinjen Örebro—Hallsberg
passerar socknen med hållplatser vid Säbylund
och Sannahed. Till Hällabrottet och
Kvarntorp utgå sidolinjer från Kumla station, som
ligger i staden, under det att Hallsbergs
station är belägen i Kumla socken.
Bussförbindelser upprätthållas med Örebro.
Post-och telefonstationer finnas i Hällabrottet,
telefonstationer dessutom vid Hörsta och
Åbytorp.
Invånarantalet i socknen uppgick vid 1946
års utgång till 4.183 personer.
B. W—n.
Kumla kyrka.
Den medeltida kyrkan i Kumla, som är
känd genom flera beskrivningar och
avbildningar, var tvivelsutan en av de märkligaste
i Närke. Enligt ett antagande, som förefaller
välgrundat, har kyrkan anlagts invid en
forntida kultplats, måhända den för
landskapet centrala och dominerande. Under
1100-talet uppfördes en liten kalkstenskyrka
med rektangulärt långhus och smäckert väst-
49 — Svenska Län.
769
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
