Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grimstens härad - Laxå köping
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Laxå köping-
net, Ramunds eller Ramunders fäbodar. Den
kännedom, vi äga om bygden i äldre tid, hör
företrädesvis samman med Eriksgatan, som
mellan Västergötlands och Närkes folkrika
slätter drog fram över Tivedens oländiga och
riskabla "sjumilaskog". Sålunda omtalas
Ramundeboda, som ovan nämnts, i
landskapslagarna, vidare i samband med slaget
vid Hova 1275 och flera av våra
medeltidskonungars eriksgator samt slutligen 1520,
då vid den s. k. Skansbacken ej långt från
västgötagränsen vid Bodarnesjön
utkämpades en drabbning mellan en dansk
invasionsarmé och Sten Sture d. y:s retirerande
trupper, förstärkta av ett uppbåd närkesbönder.
De "fornlämningar" i form av stenvallar och
rösen (bl. a. den sägenomspunna
"Ramunders hög"), som påträffas dels i närheten av
platsen för klostret och kyrkan, dels å
Skansbacken, torde vara provisoriska
försvarsverk från detta tillfälle, möjligen även
gravar, och uteslutet är ej, att någon eller
några av de sistnämnda kunna härröra från
forntiden eller medeltiden. — Vad som jämte
de ovannämnda historiska tilldragelserna
bidragit till att tillförsäkra bygden rika
fonder av traditioner och sägner, har varit det
lilla antonitklostret och den taverna, som
under efterreformatorisk tid ombesörjde de
många vägfarandes inkvartering och
för-plägnad.
En viss finnkolonisation — varom bl. a.
grannsocknen Finnerödjas namn utgör en
erinran — synes ha förekommit under
1500-talets senare hälft. Långt betydelsefullare
för Bodarnes bebyggelse och näringsliv blev
dock den bruksdrift, som sköt fart vid
mitten av 1600-talet och som är oupplösligt
förbunden med namnet Boij, fadern Anders och
sonen Anton, adlad von Boij. De voro
mäktiga herrar till Stora Lassåna och Laxå eller
Lilla Lassåna, kärncellerna i ett väldigt
brukskomplex — "ett helt bergslag" -— med
olika slags järnverk, gruvor, masugnar,
stångjärnshamrar etc. i sydvästra Närke och
angränsande delar av Västergötland. Inom
socknen anlade bruksherrarna bl. a. Lassåna
masugn samt flera hamrar vid Lassåna,
Rö-fors och Brattfors. Det var detta, senare
under namnet Laxåverken kända
storföretag, som förvandlade den förutvarande obyg-
den till en industriort i vardande, och Laxå
bruk, som nyligen övergått i statens ägo, är
alltjämt den främsta förutsättningen för
bygdens välstånd. Järnhanteringen
kvarlever numera endast vid Röfors; den
industriella verksamheten är i övrigt baserad på
trävaruindustri i olika former vid Västra
Laxsjön. — Jordbruket är, som ovan
framhölls, klent utvecklat; 1944 års
jordbruksräkning redovisade 464 ha åker, 4 ha
slåtter-ä,ng, 37 ha kultiverad betesäng, 160 ha annan
betesäng, 8.562 ha skogsmark och 3.370 ha
övrig mark. — Av befolkningen funno enligt
1940 års folkräkning 48 % sin utkomst av
industri och hantverk, medan blott 22 %
voro sysselsatta inom jordbruket och dess
binäringar. Av socknens ovannämnda två
herrgårdar har Stora Lassåna nu övergått
från Laxå bruk i enskild ägo, medan Laxå
herrgård sålts till Bruksägaren Thore
Lindbergs stiftelse Hemgården.
Av största betydelse för bygdens
industrialisering och utvecklingen av dess
näringsliv i övrigt blev tillkomsten av Laxå i dess
egenskap av järnvägsknutpunkt. Nordvästra
stambanan till Karlstad och Oslo anknyter
här till Västra stambanan, och från Laxå
utgår vidare en bibana till Röfors, som äges
av Laxå bruks AB. Med Askersund och
angränsande samhällen upprätthållas
bussförbindelser.
Tätortsbebyggelse förekommer i Laxå
stationssamhälle och Röfors brukssamhälle.
Utom Laxå bruks anläggningar märkas
bland industriföretag AB Laxå pappersbruk,
AB Torpa trikåfabrik, Elektromikanit i
Laxå AB, som tillverkar elektriskt
isolationsmaterial, och Elektriska svetsnings AB
(ESAB), maskinfabrik. Där finnas även
postkontor, telefonstation, mödra- och
barnavårdsstation, distriktstandpoliklinik,
sjukhem (Casselska sjukhemmet),
provinsialläkare, tandläkare, avdelningskontor av
Örebro läns arbetsförmedling samt filialkontor
av Göteborgs bank och Örebro sparbank.
Telefonstation finnes dessutom i Röfors, där
även poststation öppnas 1948.
Köpingens invånareantal uppgick vid 1946
års utgång till 2.675 personer.
B. W—n.
905
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
