Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grimstens härad - Laxå köping
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
O rim stens härad
Ramundeboda kloster.
"S:t Antonii kloster och gård uppå
Tiveden" är dokumentariskt känd mellan åren
1475 — sannolikheten talar dock för att
anläggningens tillvaro kan föras något längre
tillbaka i tiden — och 1530; 1527 hade
Gustav Vasa utfärdat ett "tiggarpass", som
tillstadde klosterbröderna att för sin
bärgnings skull bege sig ut på tiggarfärder vissa
tider på året. Det lilla konventet var det enda
i Sverige existerande, som sorterade under
antonitorden. Klosterfolkets uppgift var, vid
sidan av andaktsövningarna, av praktisk och
välgörande art: de ägnade sig åt sjukvård,
och deras kloster var ett härbärge, där
resenärerna genom Tivedens djupa skogar kunde
erhålla inkvartering och bespisning.
Efter reformationen användes
klosterkapellet fortfarande som gudstjänstlokal,
medan klostret i övrigt med tiden blev en
livligt frekventerad "taverna"
(gästgivargård) .
Invid stranden av Bodarnesjön och intill
Ramundeboda gamla kyrkogård finnas såväl
ovan som under jord åtskilliga lämningar av
murar och byggnader, dels medeltida, som
ingått i klosteranläggningen, dels senare,
som tillhört tavernan. Bl. a. ses "munkarnas
mur", en del av en väldig, rektangulär
gråstensmur, som antagligen inhägnat
klosterkomplexet eller en del av detta, samt en
välvd källare, som förmodligen ingått i
tavernan men som möjligen även den kan tänkas
härröra från klostertiden. — Vid
grävningar-ha tillvaratagits talrika fynd, de flesta dock
härrörande från 1600-talet.
B. W—n.
Ramundeboda kyrka.
Efter reformationen nyttjades som
gudstjänstlokal antonitemas klosterkapell, som
vid den första församlingens bildande 1587
blev sockenkyrka. Som sådan var kapellet i
bruk till 1647, då ett nytt kapell, kallat "S:t
Olofs kapell" eller "Böda kapell på Tiveden",
uppfördes. Denna anspråkslösa träbyggnad
ersattes 1686—88 av en stor, timrad och
spånklädd korskyrka, vars förebild synes ha
varit Adolf Fredriks kyrkas föregångare, S: t
Kyrkoherde Bo Löwenström, Laxå, f. 29/3 1903 i
Taxinge socken, Södermanlands län. Studentex. 192Jf,
fil. kand. 1928 i Uppsala, teol. kand. 193Jf, prästvigd
för Strängnäs stift s. å., kyrkoherde i Ramundeboda
församling sedan 1935. Ordf. i kyrkorådet, led. av
kommunalfullmäktige, fattigvårds- och
folkskolestyrelserna samt barnavårds- och
nykterhetsnämnderna; ordf. i Stora Lassåna bruks enskilda slöjdskola
för flickor (Steuchska skolan), v. ordf. i Laxå
skytteförening, led. av styrelsen för Casselska
sjukhemmet; v. ordf. i Närkeskretsen av Allmänna svenska
prästföreningen (ASP), led. av ASP:s
centralstyrelse, Svenska Kyrkans missionsstyrelses ombud i
Edsbergs kontrakt; v. ordf. i Folkpartiets lokalavd.
och vederb. landsting svalkrets av Folkpartiet, led.
av styrelsen för Örebro läns valkretsförbund av
Folkpartiet.
Olofs kapell på Norrmalm i Stockholm, och
vars arkitekt kan förmodas ha varit Mathias
Spihler, skapare av bl. a. Ulrika Eleonora
kyrka på Kungsholmen och Ervalla kyrka i
västmanlandsdelen av Örebro län. Kyrkan
försågs samtidigt med präktig inredning —
bl. a. altaruppsats och predikstol — i barock
och dekorationsmålning i brädvalven.
Byggherre och donator var den rike brukspatron
Anton von Boij å Stora Lassåna.
1898—99 flyttades kyrkan till Laxå
stationssamhälle och undergick i samband
därmed en hårdhänt renovering. På den gamla,
vid Bodarnesjön naturskönt belägna
kyrk-platsen intill lämningarna av klostret
återstår numera blott den murinhägnade
kyrkogården med den von Boijska gravhällen, som
legat i korgolvet, och det Rosenholmska
gravkoret från 1700-talet.
B. W—n.
906
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
