Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Edsbergs härad - Edsbergs socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sockennamnet har tolkats som "berget vid
edet", med vilket "ed" möjligen menas en
förbindelseled, en passage mellan Svartå- och
Täljeådalarna.
Den bondebebyggelse, som redan under
forntiden vann ansenlig utbredning inom
Edsberg och som under medeltiden
säkerligen främjades av det i hög grad
jordbruksidkande Riseberga kloster, är alltjämt den
förhärskande inom socknen, av vars
befolkning närmare tre fjärdedelar (72 % enligt
1940 års folkräkning) ägnar sig åt
modernäringen. Enligt 1944 års jordbruksräkning
finnas 2.795 ha åker, 12 ha slåtteräng, 20 ha
kultiverad betesäng, 246 ha annan betesäng,
1.023 ha skogsmark och 548 ha övrig mark.
Den största egendomen, Riseberga, är sedan
1800-talet känd som ett mönsterjordbruk. I
övrigt fördelas arealen på tre mindre
herrgårdar (Edsbergs Sanna, Smedberga och
Stäringe) och ett stort antal gamla byar.
Edsbergs Sanna är en traditionsrik
marknadsplats, där talrikt besökta
kreatursmarknader alltjämt gå av stapeln i oktober. Enda
större industriföretag är Backa kvarn och
såg, som äges av Per Nilssons AB, Gropen
(Kvistbro socken). Inom industri och
hantverk voro 18 % sysselsatta enligt
folkräkningen 1940.
Till Riseberga är knutet minnet av en
frireligiös väckelserörelse, vars ledande kraft
var herrgårdens dåvarande ägare, den
framstående jordbrukaren Olof Gabriel
Hedengren. Denne lät 1855 i sin park nära
klosterruinen uppföra en samlingslokal, som vunnit
ryktbarhet som "Sveriges äldsta bönhus".
Se även sid. 196 och beskrivningen över
Riseberga herrgård.
Bussförbindelser upprätthållas med
Örebro, Fjugesta och Vretstorp. Socknens post-
och telefonstation är Edsberg.
Socknens invånareantal uppgick vid 1946
års utgång till 1.209 personer.
B. W—n.
Riseberga kloster.
Riseberga var ett nunnekloster, hörande
till cisterciensernas orden, bland vars
anläggningar i vårt land märkas
munkklostren Alvastra och Varnhem samt
nunneklostren Vreta och Gudhem. Det grundades i
slutet av 1100-talet; grundare och förste
donator synes ha varit den mäktige
folkungajarlen Birger Brosa. Även i fortsättningen
visade såväl kungligheten som medlemmar
av det andliga och världsliga högfrälset stor
välvilja mot klostret, som, när det genom
Västerås recess 1527 indrogs till kronan, var
ägare till 220 hemman i Närke, Värmland,
Södermanland, Östergötland, Västergötland
och på Öland. Efter reformationen kvarstod
klostret till 1546, då en brand lade det i
ruiner. Dessa ruiner ha under seklernas lopp
avsevärt reducerats. Sålunda hämtades 1650
från Riseberga byggnadsmaterial till en då
verkställd tillbyggnad av Edsbergs kyrka,
och mängder av murverk ha också förbränts
i kalkugnar. Redan på 1830-talet företogs
dock en första utgrävning och iståndsättande
av vad som vid det laget återstod av
klosterruinen. Under 1900-talet ha i olika repriser
vidtagits omfattande konserveringsåtgärder,
som resulterat i att ruinen numera är till
allra största delen frilagd och
konserverad. Arbetet har bedrivits av Örebro läns
museum under överinseende av
Riksantikvarieämbetet och med ekonomiskt stöd av
enskilda donatorer, bl. a. redaktör J. L. Saxon,
och Edsbergs kommun, som anslagit
nöjesskattemedel från vid Riseberga anordnade
friluftsfester.
Det av en mångfald olika byggnader
bestående klosterkomplexet har omgivits av en
mur, vars sträckning här och var kan
skönjas i terrängen. Den mäktiga klosterkyrkan
har bildat ett dominerande centrum i
anläggningen. Kyrkan torde ha uppförts under
1300-talet; den förutvarande klosterkyrkan
har sannolikt varit en vida mindre ansenlig
byggnad. Till den treskeppiga kyrkans
rektangulära långhus har anslutit ett smalare,
femsidigt kor. Den av ett gotiskt fönster
genombrutna västgaveln reser sig alltjämt till
nära nog full höjd; i övrigt återstå endast
kyrkans grundmurar.
Söder om kyrkan och i direkt förbindelse
med denna låg "klausuren", nunnornas och
leksystrarnas lokaliteter. Kring den öppna,
rektangulära, av en gång, "korsgången",
omgivna klostergården grupperade sig
byggnadslängor, som av allt att döma varit
uppförda i två våningar. Den östra längan
inrymde bl. a. i bottenvåningen kapitelsalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
