Örebro läns förvaltning och bebyggelse / II. Närke / 1057 (1948-1950) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Edsbergs härad - Edsbergs socken

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och i övre våningen nunnornas sovsal, den
södra matsalen, den västra var leksystrarnas
länga, som även inrymde klostrets stora kök
och en intill detta belägen, alltjämt bevarad
källare. De framgrävda grundmurarna göra
det möjligt för besökaren att bilda sig en
åskådlig föreställning om dessa olika
utrymmens disposition. Väster om kyrkan ses
murar till flera större och mindre rum, vilkas
användning ej har kunnat med säkerhet
fastställas. I parken norr om kyrkan har
funnits en fristående byggnad på kvadratisk
grundplan, "porttornet", som möjligen varit
den av ett torn krönta inkörsporten till
komplexet. Samtliga dessa ovan uppräknade
byggnader ha varit uppförda i välhuggen
kalksten, under det att klostrets olika slags
ekonomibyggnader — fähus, logar, lador,
bodar o. a. förrådshus — förmodligen varit
timrade och därför helt utplånats under
seklernas lopp. Runtom i terrängen kunna dock
iakttagas gropar och vallar etc., som ge vid
handen, att bebyggelsen inom klosterområdet
varit betydligt mera omfattande. — Bild av
klosterruinen, se sid. 224 och 1054.

        B. W—n.

Kontraktsprosten Karl Sandström, Edsberg, f. 1/5 1885 i Lista socken, Södermanlands län. Studentex. 1904, teol. fil. ex. 1906, teol. kand. 1909, prästvigd s. å., komminister i Hammar 1915, kyrkoherde i Edsbergs och Hackvads pastorat 1921, kontraktsprost 1937. Ordf. i kyrkostämmorna och kyrkoråden i Edsbergs och Hackvads församlingar samt i folkskolestyrelsen i Edsberg, v. ordf. i barnavårdsnämnden, ordf. och kassör i Edsbergs och Hackvads diakonifond.

Edsbergs kyrka.

Edsbergs kyrka, som under medeltiden var
anslagen till Riseberga kloster, synes icke
ha varit den äldsta gudstjänstlokalen i
socknen. Vid Riseberga ha nämligen påträffats
lämningar av ett litet gårdskapell från tiden
före klostrets anläggning; det torde kunna
dateras till 1100-talets tidigare del eller
möjligen rentav 1000-talets slut. Fynden utgöras
av dels en reliefornerad häll från en
gravkista av det s. k. eskilstunamonumentets typ,
dels av byggnadsrester, bl. a. en med
slingornamentik dekorerad kolonn, som överförts
till sockenkyrkan.

Äldsta delen av den nuvarande kyrkan kan
dateras till 1100-talets senare hälft. Denna
av sand- och kalksten uppförda kyrka bestod
av rektangulärt långhus med lägre och
smalare, rakslutet kor samt västtorn, ett
avsatstorn av de äldre "närkestornens" typ. Från
detta äldsta byggnadsskede härrör
sydportalen med dess skulpterade
sandstensomfattning och dess rikt smidesbeslagna dörr.
Senare under medeltiden ombyggdes koret och
erhöll samma bredd som långhuset. Omkr.
1650 tillbyggdes kyrkan åt söder, varvid
byggnadsmaterial hämtades från
klosterruinen. Interiören blev härigenom tvåskeppig
och avtäcktes med sex kryssvalv av tegel.

I Örebro läns museum förvaras en del av
kyrkans äldre inventarier, bl. a. ett
fragmentariskt processionskrucifix (1300-talet) samt
de i en altaruppsats från 1685 insatta
figurerna från ett senmedeltida altarskåp.

Kyrkan har undergått restaureringar 1912
och senast 1944, vid vilket senare tillfälle
anskaffades en modern altarprydnad.

        B. W—n.

Edsbergs prästgård.

Prästgården, som är belägen å
kyrkoherdebostället Kälkesta 1 1/2 km nordost om
kyrkan, uppfördes 1746 i en våning och
påbyggdes omkr. 1820 med ytterligare en
våning samt restaurerades 1938.

Det forna komministerbostället Snarve
(eller Snarvi) ca 1 km norr om kyrkan
donerades 1655 av fru Maria Ryning, född
Kurtzel, på Riseberga och användes, tills
komministraturen indrogs 1917. Till
komministergården hörde även 1/4 mtl Klockargården,
som före 1655 beboddes av komministern.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>