Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Askersunds stad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Askersunds stad
Askersund enligt Dahlbergs Suecia antiqua et hodierna. Längst t. v. Askersunds landsförsamlings kyrka.
Askersund", och föreskrives, att staden i sitt
insegel skall föra "en smed med hammare
eller slägga i handen".
Förekomsten av smedsbilden i stadens
sigill och vapen har givit upphov till den
populära föreställning, att 1600-talets
Askersund var en smedernas stad. I en
mantalsförteckning från slutet av 1650-talet
förekommer emellertid endast två smeder, och en
statistik över stadens befolkning i början av
1700-talet upptar endast en smed.
Spiksmederna bodde på landsbygden runt om staden.
De uppmanades tid efter annan av
landshövdingarna att flytta in till staden men utan
resultat. De levererade emellertid sin spik
och sitt övriga smide till stadens många
handlande, som drev omfattande affärer
med dessa varor. Vid 1680 års riksdag anhöll
borgarna i Askersund att själva få exportera
spik och smide till utländska orter, men
framställningen avslogs såsom stridande mot
stapelstädernas rättigheter. Förutom med
smide kommersade Askersundsborgarna
huvudsakligen med malt och brännvin.
Under de första åren efter stadsbildningen
fick stadsborna dela kyrka med Askersunds
socken. Staden byggde egen kyrka år 1651,
och samma år uppfördes ett trähus för
stadens "Pedagogi". Ingen handling ger
upplysning om när stadens första rådhus byggdes.
Enligt en av kyrkoherde P. Bellander år 1790
gjord anteckning låg rådstugan före
branden "avskild utpå torget, var av trä byggd
i en våning och försedd med spånklätt tak
och ett litet torn ovan detta". Av en karta
att döma synes rådhuset ha varit av
blygsamma dimensioner samt haft sin plats på
nordvästra delen av torget.
Ären 1660—72 byggdes en bro över
sundet på den nuvarande Sundsbrons plats. Där
var förut en färja.
Enligt en mantalslängd av år 1657 hade
staden 127 innevånare, men det är att märka,
att på den tiden barn under 15 år ej upptogs
i mantalslängden. I "Städernas rangordning"
av 1647, upprättad av Axel Oxenstierna, har
Askersund platsen 39 och kommer före 22
andra städer, däribland Växjö. År 1689 och
1714 klagade Örebro stad hos Kungl. Maj:t
över den praejudice och stora skada i handel
och näring, "som han som en gammal
beröm-lig kiöpstad kiänna måste" av de närbelägna
städerna, Nora, Linde och Askersund, och
om ej en nådig förändring skedde i detta
förfång, hade Örebro att befara "total
undergång". — Som Askersunds stad ofta blev
förväxlad med Askersunds socken, anhöll
borgarna år 1664 att få kalla staden
Carlsund, vilken framställning avslogs.
Under de första decennierna av 1700-talet
fick Askersund tjäna som inkvarteringsort
för krigsfångar, särskilt polacker och ryssar.
Dessa sägs, i klagoskrifter till
myndigheterna, vara en odräglig plåga. Fångarna
figurerade ofta vid rådhusrätten. År 1719
inkvarterades ej mindre än 120 ryska
krigsfångar i Askersund. Den lilla staden måste
sålunda ha tett sig ganska rysk vid den tiden.
1212
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
