Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Askersunds stad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Askersunds stad
Vid mitten av 1700-talet och under
decennierna närmast före den stora branden 1776
rådde ett ganska stort välstånd i Askersund.
Vid prostvisitation år 1753 konstaterades, att
något fattighus ej fanns och ej behövdes. I
en i Uppsala universitetsbibliotek befintlig
handskriven reseskildring — A. G. Barchaei
resa 1775 — omnämnes ett besök i
Askersund den 17 och 18 augusti med följande
ord: "Intet är där hittat annat än
förmögenhet, och staden är full av rödkindade barn.
Släkterna gifta sig med varandra och inom
sig själva, och sällan flyttar någon från
orten. Allt vad industrien och handeln
vidkommer i denna stad är mycket högt drivet,
så att själva judarna inte skulle göra det
bättre". Och i ett uttalande i Inrikes
Tidningar efter stadens brand ett år senare
heter det, "att det avundsamma och
skamliga förtal, som man understundom förmärkt
om den lilla staden med anledning av dess
välmåga och förmögenhet, lär nu upphöra,
och en var kännare medgiva, att staden med
sina kapitaler och industri varit nyttig både
för bergslagen och landsorten."
Den 6 juni 1776 ödelades staden
fullständigt av eld; det blev inte "mer än 8 à 9 de
allra uslaste kojor övriga". Stadens enda
spruta blev uppbränd på torget, och hästarna
för vattenkärrorna blev lågornas rov. Två
ålderstigna damer innebrändes.
Askersund, vars folkmängd år 1776 torde
ha varit cirka 700, återhämtade sig ganska
snabbt. 12 år efter branden fanns i staden
ej mindre än 71 handelsmän, av vilka dock
några i mantalslängden sägs vara "av sig
komna". Av handelsmännen höll endast två
öppna bodar. Alla de övriga var
grosshandlare, huvudsakligen i spik och malt.
Vid återuppbyggandet av staden lämnades
mycken frivillig hjälp. För uppbyggande av
kyrka, råd-, skol- och fattighus, till vilka
ritningar uppgjordes inom Kungl.
Intendentsämbetet, skänkte särskilt medlemmar av
kungliga familjen och Göteborgs borgerskap
betydande belopp. Stadens borgare, "intagna
av den livligaste tacksamhet för Konung
Gustaf III:s faderliga hjälp", såsom det står
i kyrkboken, "anhöllo att till evärdlig
åminnelse få kalla staden Gustaf sund och ge kyr-
Smeden på rådhusets tak.
kan drottningens namn Sophia Magdalena".
Blott den senare anhållan bifölls.
Rådhuset undergick en genomgripande och
mycket lyckad restaurering åren 1935—1937
under ledning av arkitekt Cyrillus
Johansson, Stockholm. Det fick då klocka med
synligt slagverk (se illustrationen!), modellerad
av A. Sandberg och driven av R. Myrsmeden,
Stockholm. Smeden markerar timmarna
genom att slå med sin slägga mot en klocka.
Askersundssmeden hade ju, sedan
smides-handeln upphört att vara ett för staden
karakteristiskt näringsfång, blivit
uteslutande en heraldisk figur. Nu har smeden fått
uppgiften att från rådhuset för sentida
stadsbor med sin hammare mäta tidens flykt.
Ären 1907—09 byggde landstinget en
sjukstuga i Askersund med 24 vårdplatser för en
kostnad av 50.000 kr. Denna apterades till
hem för kroniskt sjuka, sedan landstinget
1941—43 låtit uppföra en större sjukstuga i
nordöstra stadsdelen med 30 vanliga
vårdplatser samt 8 B. B.-platser. Bland övriga
offentliga byggnader i staden må nämnas
statens samrealskola (uppförd 1905—06),
folkskolan (1899—1900), Örebro läns
centralanstalt för sinnesslöa (Skolhemmet; 1903—
04) och ålderdomshemmet (1931). Bland
andra större byggnader i staden må nämnas
Askersunds sparbank (1910), Stadshotellet
(1860) med annex (1894).
Den nuvarande Sundsbron av betong,
byggdes av AB Svenska cementgjuteriet
1935—36. I samband med stadens firande av
sitt 300-årsjubileum den 25 juni 1943 fick
Torgparken en ny fontän, till vilken
konstnären Folke Dahlberg, född i Askersund,
1213
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
