Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kumla stad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kumla stad
IC.umla stad tillhör Hallsbergs fögderi,
Hallsbergs tingslag inom Västernärkes
domsaga samt Kumla landsfiskalsdistrikt. I
kyrkligt hänseende bildar staden tillsammans med
Kumla landskommun Kumla församling i
Kumla kontrakt av Strängnäs stift. Stadens
areal omfattar 915 ha (endast land).
När man talar om Kumla kan man mena
antingen det Kumla som ä r dels i form av
en ung och snabbt växande stad, dels en
ganska burgen landskommun eller också det
Kumla som har varit. Skall man
emellertid tala om Kumla stad — och det är det
det gäller här — får man inte glömma, att
de sex år, denna stad existerat, ha föregåtts
av år och årtionden, ja århundraden, då det
skrivits stor och betydelsefull historia —
kanske inte i den takt, som nu sker
exempelvis i fråga om byggnadsexpansion och sociala
framsteg, men dock på ett sätt, som gör,
att bilden av ett Kumla utan denna återblick
skulle verka som en tavla utan bakgrund.
Den månghundraåriga Kumlabygden har lagt
grunden till den endast sexåriga staden. Lika
litet här som på andra håll och på andra
områden går det att frigöra det ena
begreppet från det andra och betrakta det som en
isolerad företeelse.
Det Kumla, som var en gång, är till
yttermera visso en mycket intressant företeelse.
Låt mig därför börja denna presentation av
staden Kumla med en tillbakablick,
rapsodisk i sin utformning men ändock belysande.
Mitt inne i det centrala Kumla, vid
fastigheten Lövsta, har man t. ex. funnit
lämningar av en stenåldersby, och omkr. 25
stenyxor och andra fragment, som grävts
fram på denna plats, vittna nu i Statens
historiska museum om ortens tidiga
bebyggelse. Förmodligen var det utvandrare från
Öster- och Västergötland, som på sin väg
norrut för att finna bo- och fiskeplatser
slogo sig ner här. De landområden, som höjde
Stadshuset i Kumla.
sig ur den djupa och breda vik av Östersjön,
som på den tiden sträckte sig in över stora
delar av Mellansverige, erbjödo nämligen
goda bebyggelse- och
försörjningsmöjligheter. Allteftersom vattnet drog sig tillbaka,
tilltog inflyttningen, och talrika fynd från
olika delar av Kumla-bygden vittna om
tilltagande bebyggelse under stenålderns senare
perioder. Hällkistorna vid Yxhult äro ett av
bevisen härför.
De gjorda anteckningarna ha endast
använts som belägg för bygdens tidiga
bebyggelse. Att med ledning av dem göra
jämförelser med Kumlas nuvarande
förhållanden, exempelvis i fråga om näringsliv, är
meningslöst, även om hällkistorna tyda på
att man i alla tider förstått att utnyttja
kalk-stensfyndigheterna i Kumla-bygdens östliga
delar och att stenindustrierna i Hällabrottet
med viss rätt kunna betrakta sig som
ättlingar i rätt nedstigande led till forntidens
"stenhuggare". Däremot kan man i flera
senare skeden finna förhållanden, som
erbjuda en utmärkt bakgrund till betraktelser
över nuets och dagens Kumla,
1242
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
