Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kumla stad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kumla stad
När Kumla nu som mindre industristad
lever sitt liv något i skuggan av sin stora
grannstad, kan den vidare göra det i
medvetandet om att orten en gång i tiden varit
fullt likvärdig med, ja kanske t. o. m.
överglänst Örebro. Det lär nämligen
huvudsakligen ha varit Örebros bättre sjöförbindelser,
som slutligen drogo köpenskapen och därmed
bebyggelsen dit. Sålunda höllos landsting
även i Kumla under 1300-talet, men senare
förlades de beständigt till Örebro. Att Kumla
dock även efter denna tid, då Örebros
inflytande växte, skulle bilda centrum för de
sydligare belägna slättbygderna i landskapet
ger dess belägenhet vid den stora
genomfartsleden garanti för. Den stora grusåsen,
som sträcker sig genom hela Kumla-bygden
och fortsätter långt norrut, har sedan
urminnes tid tjänat som en huvudfärdled
genom Närke. Den bildade inte heller bara
ett gott underlag för en flitigt anlitad
körväg, utan den har också senare blivit lika
utmärkt byggnadsgrund och försett bygden
med både värdefullt grus och friskt vatten.
Givetvis har denna bygdens tidigare
historia fångat både kumlasöners och andra
forskares intresse, och ett arbete, som på sitt
sätt bidrar till belysning av Kumlas
kulturella utveckling, är Kumla kyrkas
räkenskapsbok 1421—1590, med värdefulla
kommentarer utgiven av kumlasonen, förste
bibliotekarien i Uppsala, fil. dr Jonas Lrson
Samzelius. Betydelsefullt Kumla-historiskt
stoff — främst från det senaste
århundradet — har också under de gångna 18 åren
samlats i den av boktryckare Nils
Helander årligen utgivna hembygdspublikationen
Kumla Julblad.
För att ännu ett ögonblick dröja vid vad
fordom varit må jag här få erinra om den
kulturhärd Kumla blivit genom några av
sina kyrkoherdar. Carl Rosén von
Rosenstein, kyrkoherde i Kumla 1798—1812, prost,
tidigare docent i kyrkohistoria i Uppsala,
senare biskop i Linköping och slutligen
ärkebiskop, är en av dem. Och icke mindre känd
är Frans Mikael Franzén, kyrkoherde i
Kumla 1812—1825, som tidigare var professor i
historia och därefter i praktisk filosofi i Åbo
i Finland, senare kyrkoherde i S:ta Clara
i Stockholm och slutligen biskop i Härnö-
sand. En enkel men i högsta grad motiverad
minnestavla på Kumla kyrkogård erinrar
sedan ett par år om den betydelsefulla tid,
då den märklige prästen och psalmdiktaren
bebodde Kumla församlings herdetjäll.
Minnestavlan har sin plats i den "grotta", där
Franzén i sina inspirerade ögonblick skrev
sina "evangeliskt ljusa psalmer", som
inskriptionen säger. "Grottan" är belägen i den
s. k. Parkkyrkogården, som anlades 1941—
42. Denna är med sin gamla brunn och genom
sin vackra utformning i sig själv en
sevärdhet. Prästgården var naturligt nog under
denna tid mötesplats för den tidens stora
andar, bland dem Esaias Tegnér, Erik Gustaf
Geijer, Johan Olof Wallin, Bernhard Elis
Malmström och Anna Maria Lenngren.
Det torde med dessa anteckningar vara
utsagt, att Kumla haft förstånd att välja rätt
miljö, och den betydelsefulla och
omfattande utveckling samhället och sedan den 1
januari 1942 staden undergått har
alltså haft den bästa tänkbara grund att
bygga på.
För den kulturella uppbyggnaden har
kyrkan, frikyrkorna, skolväsendet och
föreningar av skilda slag svarat.
Kyrkan fortsätter givetvis sin gärning som
fädernas kyrka, och när detta skrives har
just en ny komministergård färdigställts,
och medel finnas avsatta för ett nytt
församlingshem. Det gamla, som ursprungligen
varit skolbyggnad, har visserligen undergått
renovering nyligen, men det var endast en
nödfallsåtgärd, betingad av det svåra läget
på byggnadsmarknaden. — Om kyrkan och
prostgården, vilka ligga inom Kumla
landskommun, samt komministergården se vidare
sid. 769—70.
Frikyrkligheten har gott fäste i Kumla.
Redan på 1860-talet började de första fria
andliga strömningarna märkas i trakten, och
efter 1880-talets ingång bildades grupper av
den ena frikyrkoriktningen efter den andra.
Sålunda finnas f. n. sammanslutningar
tillhörande Svenska missionsförbundet,
baptisterna, pingstvännerna, metodisterna,
Frälsningsarmén och Helgelseförbundet med
sammanlagt bortåt 1.500 medlemmar.
Skolans historia i Kumla är både lång och
intressant. Det första reglementet för Kumla
1243
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
