Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kumla stad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kumla stad
Kumlasjön.
I hälsovårdens tjänst står givetvis också
Kumla varmbadhus, som togs i bruk 1924,
efter det ett par intresserade industrimän —
här som på flera andra områden — skapat
de ekonomiska förutsättningarna. Flera
tillbyggnader ha genomförts. 1947
samman-slogs badhusets verksamhet med en
nyupp-förd tvättstuga, och ett halvkommunalt
företag, Kumla bad- och tvättinrättning, med ett
aktiekapital av högst 200.000 kr. bildades.
Sommartid är dock varmbadhuset stängt,
och då får Kumlas troligen främsta
sevärdhet — Kumlasjön, även Närkesslättens pärla
kallad — fylla kumlabornas behov av bad.
Att Kumlasjön betraktas som en verklig
sevärdhet har inte bara sin orsak i att Kumla
stad är relativt fattig på sevärdheter utan
på två verkligt positiva skäl: sjön är anlagd
av stadsborna själva, och den torde som
konstgjord få betraktas som en av de
"naturligaste" och mest lyckade, både ur estetisk
och praktisk synpunkt. Det var under
arbets-krisen 1932—1933 som förslaget att skaffa
kumlaborna en sjö väcktes. Den 11 aug. 1933
hade förslaget blivit beslut, och arbetet
upptogs omedelbart. Djupadal, som förut var ett
hål i rullstensåsen och höll på att bli
avfallsgrop för municipalsamhälle!, förvandlades
på ett år till en vacker sjö- och
parkanläggning, och valborgsmässoafton 1934 kunde
ingenjör Gösta Nilsson från Alvesta, Kumla,
som ledde arbetet, överlämna den
konstgjorda sjön till kumlaborna. Kumlasjön med
sin konsertplats och park och sitt vackra
skogsområde är en stor tillgång för Kumla,
och att ta bort den ur Kumla-bilden vore
numera att vanställa hela tavlan.
Bland byggnader och institutioner bör först
och främst stadshuset omnämnas. Där
inrymmas lokaler för flertalet av stadens
styrelser, nämnder och tjänstemän. Tre banker
finnas i staden, nämligen Kumla sparbank
samt avdelningskontor av Svenska
handelsbanken och Skandinaviska banken. Länets
arbetsförmedling har avdelningskontor i
Kumla.
Kommunikationsväsendet är rikt
utvecklat. Från järnvägsstationen vid linjen
Krylbo—Mjölby utgå bibanor till Hällabrottet
och Kvarntorp. Bussförbindelser
upprätthållas med Örebro, Kvarntorp, Hallsberg,
Vrets-torp, Hardemo och Fjugesta. I staden finnas
postkontor och telefonstation.
När Kumla vid årsskiftet 1941—1942 av
landshövding Bror C. Hasselrot utropades
som Sveriges 118 :e stad, var dess befolk-
1248
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
