Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kumla stad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kumla stad
ningssiffra 6.025 och vid årsskiftet 1947—
1948 8.300. Skattekronorna voro vid samma
tidpunkter 68.770, resp. 155.000.
En sådan utveckling, inflyttning och
be-folkningsväxt ställer självklart stora krav
på bostadsbeståndet, och både enskilda
byggherrar och de kommunala myndigheterna i
Kumla ha gjort sitt bästa för att råda bot
på den ständiga jakten efter lägenheter.
Situationen är inte tillfredsställande ännu, men
en rapport från byggnadsnämnden kan
belysa byggfarten: 1943 färdigställdes i Kumla
59 lägenheter, 1944 178, 1945 153, 1946 172
och 1947 150. För 1948 är kvoten 130, medan
inneliggande ansökningar utgöra 196.
Även under de senaste årens livliga
bebyggelse har Kumla bevarat karaktären av
villa- och trädgårdsstad, men
storbebyggelse har också vunnit utbredning både i
centrum och periferi. Egna hem och
hyreshus ha samtidigt därmed fått ge vika som
allenarådande. Hyresrättshus ha blivit en
ganska vanlig form på bostadsfronten, och
här har HSB varit föregångare. Sina första
försök gjorde rörelsen i Kumla med några
tvåvånings träfastigheter utmed
Solhems-gatan i stadens västra del, men dessa
byggnader stå inte i klass med det som skapats
i det stora HSB-kvarteret Nattvakten vid
Södra Kungsvägen. Dessa sju trevånings
stenfastigheter, som uppfördes aug. 1944—
okt. 1946, representera en byggnadskostnad
av nära 2 milj. kr.
Från kommunens sida ha byggansatserna
hittills lämnat som resultat två välbyggda
pensionärshem, som utmärkt kompletterar
den mera privata nybyggnationen i
Sörby-området. Subventioner i olika former ha
också givits till egnahemsbyggen m. fi. Sitt
eget kapitel i fråga om egna hem bildar
Fylstaområdet, som med sina envånings- och
enfamiljshus på relativt snäva tomter har
blivit föremål för en hel del meningsutbyte.
Fr. o. m. 1947 har stadens intressen i fråga
om byggnadsverksamhet inriktats på den
allmänt praktiserade formen med
bostadsstiftelser. HSB har sålunda utnämnts till
verkställande organ för Bostadsstiftelsen
Hyresbostäder i Kumla, som just håller på att
färdigställa sina första fastigheter i stadens
nya centrala bostadsområde
Prästgårdsskogen. Här planeras av stiftelsen bostäder för
en sammanlagd kostnad av 15 milj. kr.
Industrien har i viss utsträckning
utnyttjat de senaste årens topproduktion och därav
följande goda inkomster för insatser i
nybyggen, där så varit möjligt. Några
skofabriker ha sålunda fått nya goda
arbetslokaler och AB Bandindustri har mitt inne
i den djupa Prästgårdsskogen rest en
modern, stor fabriks- och kontorsbyggnad.
Många nybyggnads- och renoveringsplaner
ligga också skisserade, och det är endast
materialbristen och andra återhållande
faktorer, som tvinga dessa att vila f. n.
Detta är dock förhållanden, som varken
kumlaborna eller Kumla stads myndigheter
rå över. De ha gjort vad på dem ankommer
för att göra sitt av fäderna övertagna gamla
kulturcentrum till en framåtgående
industristad, där kulturvärdena alltjämt ha sin
aktade plats men där också den industriella och
merkantila utvecklingen motsvarar tidens
krav. K. G. Arrbäck.
Pensionärshemmen.
HSB-fastigheter i kv. Nattvakten.
Ark 81* — Svenska Län
1249
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
