Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hushållningssällskapets minneslista, upprättad av Arne Petterson - Skogsvård - Träkolet som motorbränsle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 255 —
komme att medföra i form av ökade arbetstillfällen. Som bekant
ha här i Sverige statsmakterna genom en år 1931 tillsatt
kommitté av skogssakkunnige underkastat frågan en ingående
prövning, och riksdagen avsatte 1932 en särskild fond för beviljande
av förmånliga lån vid inköp av gasgeneratorer samt fastställde
en betydande skattelindring för generatorga|sdrivna fordon, vilket
allt kraftigt bidragit till att befrämja intresset för kolgasdriften,
I ett flertal främmande länder såsom Frankrike, Tyskland,
Italien, Finland och även Norge äro såväl statsmakterna som
enskilda företagare under anlitande av betydande kapitaluppbåd
ivrigt sysselsatta med att söka en effektiv lösning av frågan*.
Betecknande är italienska regeringens dekret av den 19 augusti 1935,
enligt vilket före utgången av år 1937 alla i Italien
förekommande personbilar, lastvagnar och omnibusar skola drivas med1
träkol eller bensinsorrugat.
Att kolgasdriftens genombrott är av den allra största
betydelse i rent nationalekonomiskt hänseende, ligger i öppen dag. I
Sverige finnas f. n. omkring 50.000 lastbilar, omnibusar och
traktorer, av vilka enligt tidigare beräkningar minst 10.000’ böra lämpa
sig för kolgasdrift. Dessa 10.000 fordon förbruka årligen en
bensinkvantitet av c:a 75 milj. liter, motsvarande i runt tal 6,5
milj. hl. träkol. För framställningen av dessa kol åtgå över 1,6
milj. kubikmeter (löst mått) ved’ odh i arbete c:a 1,2 milj.
dagsverken. Samtidigt härmed minskas importen med den anförda
bensinkvantiteten, för vilken motvärdet alltså skulle stanna i
landet. Då Örebro län av ovannämnda fordons typer, vilka skulle
lämpa sig för kolgasdrift, har c:a 350 st., skulle av ovanstående
siffror på vårt län komma över 225.0001 hl. träkol, c:a 56.300
kbm. (löst mått) kölved och 40.800 dagsverken. Genom ett tillr
varatagande av avfallsved, gallringsvirke o. dyl. för kolning
ernås också ett ej obetydligt ökat rotvärde av skogen.
På grund av önskvärdheten att för kolgasdrift erhålla ett
så sand- och stybbfritt träkol som möjligt bör kolningen helst ske
i särskilt konstruerade kolningsugnar, av vilka ett par lättskötta
och prisbilliga svenska fabrikat finnas i marknaden.
Användandet av dylika ugnar möjliggör just tillvaratagandet av sämre ved
och avfall, scwn kanske annars blir liggande i skogarna till ingen
nytta. Naturligtvis äro vanliga milkol fullt användbara till
generatorbränsle; skola kolen användas i generatorer av den äldre
typen* med tegelschakt, bör dock rivningen och utrakandet av
milan ske med iakttagande av en viss försiktighet, så att den
sand- och stybbkvantitet, varmed milkolen undantagslöst äro
bemängda, reduceras till ett minimum. Detta är så mycket
nödvändigare, som sanden vid kolets förbränning i tegelgeneratorer-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
