Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hornugglan, av skriftställaren Erik Rosenberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
annan kan bli utan under natten, och sädana har jag hört
skrika ännu klockan nio på morgonen. Den gamla hornugglan
känner dock sitt föräldraansvar och jagar vid sådana
tillfällen hela de soliga förmiddagarna ute över fälten. Ute vid
Kvismaren brukar man se dem jaga tillsammans med
kärrhökarna, tornfalkarna och deras släktingar jordugglorna.
Ungarna lämna boet som sagt mycket tidigt. Det dröjer
däremot länge, innan de kunna reda sig på egen hand. Ännu
vid slutet av juli hör man ibland, hur de skrika på föda. Det
tycks ta bortåt två månader, innan de äro fullfjädrade i
yrket, vilket är dubbelt så lång tid som t. ex. kärrhökungarna
kräva.
Om hösten händer det, att hornugglorna talrikt samla
sig på platser med särskilt rik tillgång på sork. Det har
hänt, att jag ute vid Kvismaren stött på hela flockar inne i
täta videsnår. En gång i oktober räknade jag bortåt tjoget
ugglor i ett buskage i närheten av Husön. Som ovan nämnts
övervintrar hornugglan ibland. Det stora flertalet ger sig
emellertid av till kontinenten.
Hornugglan växlar i antal olika år. Någon klarhet i dessa
perioder av rik eller svag tillgång har jag inte kommit till.
Jordugglan har från och med 1921 vart fjärde år uppträtt i
större antal på sina speciella häckningslokaler. Hornugglan
har väl i stort sett följt denna sin släktings egendomliga
kommande och gående, i varje fall vet jag, att båda arterna
samtidigt varit talrika. Men under mellantiderna, när
jordugglan varit sällsynt, har det i alla fall kunnat vara gott om
hornugglor ibland, t. ex. 1930. Fullständigt borta frän
sådan lokaler som Kvismarmossarna kan jag knappast tänka
mig henne någonsin vara.
Mycket vore att tillägga om hornugglan — bara man
kände henne närmare. Men hon är en nattens fågel, vars
hemligheter det inte är så lätt att komma på spåren. En
vacker och egenartad varelse är hon förvisso. Hon är
dessutom en nyttig fågel, vars närvaro borde hälsas med glädje
även av dem, som ha föga eller intet till övers för det som
22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
