Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fågeliakttagelser vid Oset, av författaren Erik Rosenberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
långa vägen för att jaga. När ett par bosatte sig här, slutade
Lången-höken genast upp med sina besök, här liksom på en
annan plats jag känner syntes fågeln alltså respektera
jakt-rättsbegreppet. Sedan 1934 har bruna kärrhöken åter fått
fast fot vid Oset, häckning har årligen framgångsrikt ägt
rum, och man har haft mycket nöje av den vackra fågeln.
Fiskgjusen får man också se, om man bara ger sig tid. Nu
på föråret avlägger han bara korta besök för att hämta braxen
vid åmynningen och sedan skynda till sitt bo, som ligger i
skogen i trakten av Tjusebotorp, en plats som måhända fått sitt
namn efter ”tjusen”. Fram i augusti kommer emellertid
familjen och vistas hela dagarna vid sjön, flaxande över
näckrosområdet vid åmynningen, där braxnarna smacka överallt under
blackorna och utgöra ett lättfångat byte för de gamla gjusarna,
som sällan missa stöten, men svårt nog för ungfåglarna, som
kunna bomma tiotals gånger i följd. Sina måltider inta då
gjusarna på stenar utanför Venalandet. Det brukar vara ett
nöje att titta på dem, när de sitta timvis och plocka i en fisk,
medan ett par kråkor stå bredvid och tålmodigt vänta på
tillfälle att ta hand om det ratade innanmätet. Hösten 1940
satte jag upp en grov påle invid en sävrugge därute och hade
efter någon dag nöjet att se den antagen till matplats av en
gjuse. 14 september voro två fåglar alltjämt kvar på
eftermiddagen. Ostlig storm rådde och vattnet grumlades starkt.
Påföljande dag var vädret vackert, men som det var söndag
begav jag mig inte ut. På måndagsmorgonen låg jag
emellertid gömd i sävruggen för att fotografera gjusen, när han intog
sin måltid på pålen. Han kom emellertid aldrig, han och hans
kamrat hade rest söder ut dagen förut. Det dystra humöret
i det gråkalla vädret muntrades upp av de två kråkorna, som
hela hösten levat högt på fiskrester här ute. De sutto på en
sten och spanade åt alla håll efter frukosten som aldrig kom.
Någon mer rovfågel än fiskgjusen och bruna kärrhöken
kan man inte med säkerhet räkna att få se under häcktiden.
Förr fanns tornfalken dagligen härnere, men tyvärr uteblev
fågeln 1934 liksom på flera andra håll i Närke och har sedan
53
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
