Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Två minnesmarker, av Nils Eckerbom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
exempel på glacifluviala avlagringars morfologiska typ när de byggts
upp i en i upplösning stadd, stilliggande isrand, som fyller de inre
delarna av en grund vik”. Längre ned i sluttningen mot Vättern har
älvvattnet under isen bildat det egendomliga deltalandskapet i
trakten kring Snavlunda kyrka, varest smala åsar med tvärdjupa hål
omväxlar med längsgående och tvärställda dälder, formade av rinnande
vatten. — Vatten bildar här och där ännu små källsjöar utmed
landsvägen.
Närkessandstenen uppbygger till väsentlig del materialet i detta
isälvsfält. Betydelsefull och här särskilt anmärkningsvärd är en stark
inmängning av alunskiffer; skifferberggrund är dock icke nu känd
på närkesslätten i isrörelseriktningen förrän vid Kilsbergens fot långt
upp i norr. Denna alunskifferförekomst har jämte den mänskliga
odlingen givit landskapet utmed den gamla färdleden dess prägel av
hagmark med ljus och lummig lövängsvegetation som kontrasterar
skönt mot Tivedens och Tylö skogs svarta barrskogar samt de nutida
böndernas kullriga åkrar, där potatis kämpar tappert i raka fåror
med envis kvickrot och där nu vinden sommartid leker glatt med
den lätta isälvssanden.
Trakten är vida berömd för sin potatis och ökänd för sin kvickrot.
Men även för sin särpräglade skönhet, tidigt uppmärksammad av
bl. a. Erik Gustaf Geijer, vilken under en resa skrev till sin hustru
sålunda
”Askersund d. 28 juni om morgonen 1825.
... Den lilla staden har ett ganska vackert läge och vägen hit från
Vretstorp är mycket vacker. Från Örebro till inemot sist nämnda
station ser man blott slättlandet... Inemot Vretstorp begynner
övergången från låg- till höglandet och denna är här, liksom nästan
överallt, särdeles vacker... Ifrån Vretstorp passeras Tiveden — denna
gamla gräns mellan Svea och Göta — en skogbeväxt berg- eller
rättare höjdsträckning, nära av ett par mils bredd. Vägen är backig;
utsikterna värmländska. En mängd små vatten ligga utspridda emellan
de lövklädda kullarna. Trakten ikring Snavlunda kyrka är i synnerhet
täck. Rönnblommorna voro i detta högland ännu ej utspruckne, ehuru
redan innan vår avresa i det så mycket nordligare Uppsala.”
Vägen är backig; utsikterna värmländska! — Det är en
värm
35
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
