Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Lapska språket; dess kulturord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kroppsdelar; lek och spel; slägtskaps- och 309
grauts eller gauts gröt, forn-nord. grautr, o. s. v., de flesta
skandinaviska. Juptse, välling, synes vara lapskt; men smaleg, soppa afredd
med mjöl, och smalet, koka sådan soppa, måste, huru lapska än orden
låta, härledas af smälta, emedan Norrländingen så benämner tillredandet
(Joh. Læstadius).
För alla delar af sin egen kropp har Lappen naturligtvis egna
benämningar. Men huru vida skautja skägg, är inhemskt, kan vara tvifvel
underkastadt, då ,man äfven finner ordet parda, parta för samma sak,
hvilket säkerligen är nordiskt. Lappen har nämligen dålig skäggväxt,
hvar före han möjligen, i likhet med andra svag-skäggiga folk, fordom
ansett de få stråen vanprydande och ryckt upp dem, så att intet
egentligt skägg hos honom förekommit*).
Gå, springa, hoppa, m. fi. dylika rörelser hafva lapska namn.; men
hvarken för bocka sig, niga eller dansa finnas sådane: kubmartallet
bocka sig, egentl, slå ikull (kulbyttera?), nigot och dansot. —
Snygghets-åtgärderna att tvätta och kamma sig, hafva lapska ord; men ordet
laugot (löga) brukas allmänt, och likaså saipo såpa. Passat, passatet
tvätta, synes vara slägt med passé, helig; må hända stodo de ock förr
i nära samband, så att helgande tvagningar brukades; se vidare här
ofvan, sid. 25(5, noten.
Lapparnes egna lekar hafva inhemska namn; men spelen hafva
utländska. Så kortspel spiäl, tafel tablot, ehuru, så väl enligt Linnés
beskrifning i Lachesis som Fjellncrs muntliga uppgift, sjelfva spelet
hos Lapparne var mycket olika hvad vi mena med tafel. Buro boll,
och ruroin stuket spela, leka med boll, synes vara genuin lapska. För
musik och instrument sakna de egna ord helt och hållet; för sång finnas
egna ord endast att beteckna de för Lappen egendomliga visorna, vuoleh,
och det likaledes egendomliga sjungandet: juoikem; laul, laulom, laulot
är lalla, luotte är låt, virsse vers, veisa visa; sjållet sjunga i glädje, är
hemtadt från fogclqvittret, sjåll på lapska.
Slägt- och familj-förhållanden hafva alla lapska namn och finnas
nästan tallösa ord för att beteckna äfven de finaste nyanceringar i
graderna på mans- och qvinno-linien **). Att hustru heter akka både i
sanskrit och lapska, torde vara onomatopoëtiskt. Några svenska ord
*) Både skautja ocli parda härledas af Thomsen från forn-nord. ord.
**) Samma tyckes vara förhållandet i alla beslägtade språk, enligt Ahlqvist (sid. 194); dock
visar Thomsen nordisk härledning för många slägtskaps-ord, hvilka jag åtminstone ansett
lapska.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
