Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Lapska språket; dess kulturord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
310 tjenste-förhållanden; vetenskap och konst;
hafva dock ingått i bruk, såsom t. ex. narri, nabme namn, brudes och
mårse (finskt) brud, m. fi.; de äro dock få. Dotter heter visserligen
neita, hvilket är lapska; men äfven dokter brukas. Äktenskap heter
kalatsvuot af kalats, pl. kalatjeh, ägta makar; gifta sig heter häjetet (af
häje*) bröllop), men äfven väld, väldet taga, gripa, hvilket torde vara
bildadt af nordiska ordet våld, då väl Lappen haft samma seel som
andra med honom språk-beslägtade folk, att, då han icke köpte hustrun,
röfva henne, helst af någon främmande stam (se ofvan sid. 200).
I sammanhang här med något om tjenste-förhållanden. Isset
husbonde och emet husmoder, kagget tjenare, kaggot och kaggotet tjena,
äro alla lapska; de senare hafva, enligt Fjcllner, en egen derivation,
nämligen af kagget, tugga åt barn. Så vida jag funnit, äro eljest alla
ord som beteckna tjenste-förhållanden hemtade ur grannspråken: leiget
lega (svenskt), palket och palvelet lega (finskt), stagget städja, svaines sven,
teudnar tjenare, tjenta jänta, etc. Något lapskt ord, motsvarande träl,
har jag icke funnit; Fjellner uppgifver dock der för årje **), hemtadt
från finskan, samt årjel träl-landet, såsom förekommande i lapska sånger.
Allt hvad som rör vetenskap och skön konst, äfven första
begynnelserna der till, är främmande. Kirja bok (finskt), konstci, littaje skald
(finskt), mastar, pipar, pappar, pann, rund konst ocli runa (nordiska)
bokstav, stavet, skol, låkket läsa (finskt); tjolet skrifva, är lapskt, men
betyder ursprungligen rista in. Man vet dock att bilda ord för
betecknande af hit hörande saker. Så t. ex. heter kirurg päsker =
stic-kare, må hända gammalt, ty stickandet, ristandet af ögats bind-hinna
är säkert en gammal kirurgisk åtgärd hos Lappen.
Räknetalen gå såsom särskilda t. o. m. 10: akt eller oft, qvekte eller
guoft, kolm, nelje, vit, kot, kietja, kaktse, aktse och låkke. Låkke tio, är
det betydelse-fullaste lapska talet; der af härledes låkket räkna och
talrika derivater; i 10-tal räknar Lappen än i dag och gör för hvarje en
skåra i sin karfstock: tsekkes muora, af tsekke skåra, tsekkats liten skåra:
den förra, som vanligen ock kallas stuora-tsekkes stor-slcåra och göres
tvärs öfver hela stickan, betecknar 100, den senare, som göres kortare,
äfven punkt-lik, betyder 10. (Jfr här ofvan sid. 77, not.) De efter 10
följande talen betecknas med detta och det enkla talet, samman bundna
*) Ahlqvist skrifver hcojak och säger det hlott betyda gästabud i allmänhet; det är finskt.
**† Ahlqvist upptager (sid. 192) ~orje sfisom betydande tjenare i äldre språket, men i det
yngre träl. Han anför ock (efter Stocktteth) ordet balvva-lægje för tjenare; det är det
finska i)alvelija.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
