Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Lapska språket; dess kulturord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
håkn1ng, mynt, vigt och matt. 311
med nalne = på, eller mubbe, nubbe = annat: tolf = qvekte låkke milne
eller qvekte mubbe låkkai. 20 är = 2 x 10 = qvekte låkke, o. s. v. alla
10-talen, utom 40, hvilket, jemte sin rätta benämning: nelje låkke, då det
gäller skinn har namnet Mttelex (finskt) eller tibber (fom-nord. timber);
ty i detta antal försåldes fordom skinnen af ekorre (årre) och af räf
(repe). — Hundra heter, utom tsekke, äfven tjuote (finskt) och 1000 heter
tusun eller duhat (finskt).
Penningen, både som mynt, sedel och i räkning, har svenskt namn:
2>ednik. Lex. Lappon. upptager det äfven i finskan förekommande
ordet ralia, egentl, "dyr-skinn", såsom betydande penningar eller deras
värde, och rut brudgåfva, hemgift, hvilka ord Stockflcth också anför
under penningar. Sannolikt är väl ock att dyrbarare skinn utgjort första
värde-mätaren, sedan det enkla varubytet icke mera förslog. En
antydning om hvad slags "dyr-skinn" här brukats, finner jag icke blott i det
nyss anförda ordet tibber, utan särskildt deri, att årre ekorr-skinn (ärrats
dimin.) betyder en styfver, förmodligen emedan detta en gång var dess
värde *). — 1 det antydda bruket af ékorr- och räf-skinn ligger må
hända skälet hvar fore djuren troligen hafv a fatt sina lapska namn ur
svenskan. Men hur hänger det hop med namnet på fogeln orre =
kurre? Troligen är det äfven svenskt och det ursprungliga lapska
namnet förloradt, ty hönan har sådant: hon heter snutto.
Vigt och mått äro nästan alltid nordiska: mål, inätet, vikt, riket
brukas af Lapparne lika väl som puid och pudd för pund, marka;
men äfven naule nagel, hemtadt från den i trä-bets månne t inslagna
(»lessings-) nageln. Tre pund har fått särskildt namn, viäko af det
norska vog (Stockflcth) **). De vanliga smärre längd-måtten hafva
äfven svenska (nordiska) namn; men faran heter utom fatme äfven sal
(finskt); aln utom alan äfven stikko (båda ur forn-nord. språket: öln,
alin och stika, stikka); naturmåttet spann (afståndet mellan de i sär
sträckta tummens och pekfingrets spetsar) heter vuopsa; lapskt. Mil
heter mila***).
*) Ahlqvist., som för linska stammen i allmänhet anför samma förhallanden, gör flera
iuter-essanta hit hörande anmärkningar (sid. 167 följ.), bland andra den, att "den ryske
kopeken äunu i flera altaiska språk benämnes med samma ord som ekorren", och att rnbeln
i voguliskan heter "hundra ekorrar".
") Ahlqvist anför det af mig förbi sedda ordet mere, mått, och härleder det från slavisk
stam (sid. 173).
*") Ahlqvist anför (sid. 175) efter Stockflcth ett eget lapskt läugdmått, bædne-gullam,
hand-hörande, hvilket betecknar det afstånd, på hvilket hundskall höres; samt anför en mot-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
