Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om moraliska föreställningars sanning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i.
i sociala förhållanden, sker det icke heller såsom
i en nyare tids av stoicism och kristendom på¬
verkade moral av hänsyn till någon som helst
människorätt eller människovärdighet. Utan det
avgörande är egentligen skönhetsvärdet av ett
visst medium med avseende å fördelningen av
medlen för behovstillfredsställelse.
Så framträder då en principiell motsättning
på skilda områden. Vad som för den ena
åskådningen är skymfligt är för den andra ofta
just det rätta.
En ännu påtagligare klyfta gapar mellan
å ena sidan den obundna sinnlighetens moral,
ofta förfäktad under renässansen och utvecklad
till övermänniskomoral hos Nietzsche, och å andra
sidan kristet, mer eller mindre asketiskt åskåd¬
ningssätt.
Dock vi kunna lämna alla historiska exempel
och hålla oss blott till vårt eget nutida sam¬
hälle. Strax faller i ögonen den motsättning,
som råder mellan, man kan nästan säga, olika
sociala klassers moraliska åskådningssätt. I den
pågående förbittrade striden mellan, som det
heter, kapital och arbete hävdas å ena sidan den
enskildes rätt att sörja för sig själv genom de
lagliga avtal med andra han finner lämpliga,
liksom ock hans ovillkorliga bundenhet vid
givna överenskommelser av laglig natur. Kränk¬
ningar av så bestimda rättigheter och skyldig¬
heter betraktas som något skymfligt. Men från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>