Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om moraliska föreställningars sanning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
passningen efter livets betingningar. Då i kampen
för tillvaron endast det bäst anpassade lever
över, är en fortgång härutinnan nödvändig.
Dömd efter ett sådant mått blir den moral högre,
som uttrycker den större anpassningen och där¬
med ock den större möjligheten för den en¬
skildes och samhällets bestånd. Men på sådant
sätt blir livet självt högsta värdeprineip. De
handlingsregler, som krävas därför, äro såsom
sådana de riktiga. Därmed ha vi emellertid det
moraliska problemet åter i den formen: Huru
skall det blotta livet kunna hävdas såsom yttersta
mål gent emot å ena sidan de livsförnekande
tendenser, som gå som ett mäktigt strömdrag
genom moralens historia, å andra sidan sådana
riktningar, för vilka endast ett på visst sätt
kvalificerat liv, icke vilket som helst, är värt att
leva?
Låt oss därefter försöka den andra mått¬
staven: den övernaturliga verklighet, som
skulle yttra sig i medvetandet om ett böra.
Man säger med Kant: Då börat framträder som
ett absolut krav på oss, ådagalägger det när¬
varon av en absolut eller övernaturlig vilja i
oss, som däri yttrar sig fordrande. Då nu denna
vilja hos var och en såsom absolut är universell,
måste den äga de övernaturliga viljorna hos
alla andra till sina bestämningar. Det vill säga:
de måste alla utgöra en gemenskap. Därav
kan då härledas den principen, att alla moraliska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>