Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Pänningens värde - 4. Mynt och myntväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rika guldlager i Kalifornien, och en mängd guldgräfvare
strömmade dit och vunno ett rikt utbyte. Tre år senare
fann man guldlager af lika stor rikedom i Australien. Det
säges, att en man från Australien dragit öfver till
Kalifornien, lockad af berättelserna om de stora rikedomarne,
men då han kom dit, blef han slagen af likheten mellan
bärgformation och jordmån i gulddistrikten och i hans egen
hembygd, och han drog den slutsats, att trakten därhemma
också var guldförande; han reste tillbaka hem och fick snart
genom gräfningar bekräftelse på sin förmodan. Jordens
guldproduktion steg genom dessa upptäckter till det
tiodubbla af hvad den förut varit, eller från 40—50 millioner
kronor om året till omkring 500 millioner.
När man öfverskådar långa tidrymder, kan det alltså
visa sig ansenliga förändringar i de ädla metallernas värde.
Det har därför varit ändamålsenligt, att man låtit storleken
af sådana betalningar, som skola fortgå genom långa tider,
rätta sig efter andra varor, t. ex. fastställas till vissa
tunnor säd, hvars värde kan växla från år till år, men
hvars genomsnittsvärde för längre tider bibehållit sig mera
oföränderligt än de ädla metallernas. Ett exempel på
dylik värdebestämning ha vi i tionden och dylika afgifter,
hvilkas belopp fastställts i säd, och där sedan den årliga
utbetalningen sker i pängar efter årets markegångspris å säd.
————
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
