Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Den dubbla myntfoten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SV OM PÄNGAR.
7. Den dubbla myntfoten. =
Utom silfvermyntfot och guldmyntfot har också i några
länder förekommit en förening af båda, den s. k. dubbla
myntfoten. Den genomföres på så sätt, att staten be-
stämmer ett visst värdeförhållande mellan guld och silfver
och lämnar det fritt åt alla att få båda metallerna utmyn-
tade samt vidare bestämmer, att både guld och silfvermynt
äro lagligt betalningsmedel, så att man vid hvarje betal-
ning kan välja, om man vill betala i guld eller silfver.
Ett sådant myntsystem infördes 1803 i Frankrike, hvarvid
värdeförhållandet i öfverensstämmelse med då gällande pris
3 de båda metallerna faststäldes så, att 1 kilogram guld
blef lika med 153 kilogram silfver; systemet har senare
antagits af Italien, Belgien, Schweiz och Grekland, hvilka
1865 med Frankrike ingingo den s. k. latinska myntföreningen,
samtidigt med att dessa stater antogo det franska mynt-
väsendet (1 franc = 100 centimes = 72 öre).
Det afgörande spörsmålet vid bedömandet af ett dylikt
myntsystem, är huruvida det i värkligheten är möjligt att
genomföra och fasthålla det af lagen utsatta värdeförhållan-
det mellan de två metallerna. Man ser nämligen, att deras
värdeförhållande hvarje ögonblick växlar. Onekligen får
den omständigheten, att ett land ständigt mottager guld
och silfver efter ett visst värdeförhållande, ett visst in-
flytande på deras värdeförhållande i hela världen. Då
Frankrike hade fri utmyntning af guld och silfver, gaf en
förryckning i deras värdeförhållande på världsmarknaden
anledning till att fullgöra alla betalningar till Frankrike i
den metall, som föll i värde. Samtidigt var det uträkning
med att utföra den andra metallen från Frankrike. När
t. ex. silfret föll i värde i Europa, så att 1871 1 kilogram
guld var = 16 kilogram silfver, så blef det en förmånlig
affär att utföra guld från Frankrike och inköpa silfver för
att utmynta det i Frankrike. Ty för 1 kilogram guld fick
man på världsmarknaden 16 kilogram silfver, och när man
skickade dessa 16 kilogram till Frankrikes myntvärkstäder,
fick man där de 15+ kilogrammen präglade till mynt, som
gälde lika mycket som 1 kilogram guld. Den återstående
> kilogrammen silfver var således ren vinst. Genom
denna in- och utförsel minskades nu på världsmarknaden
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
