Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tillfälligare (historiska) olikheter mellan skrift (normalprosa) och samtalsspråk. C. Skriftspråket har i större omfång efterbildat utländskt skriftspråk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af en preposition, som i sådant fall kan sättas före
pronominet hvilken. Använder man som, måste ju
prepositionen sättas sist i relativsatsen, och denna
ordställning blir obekvämare, ju längre relativsatsen
är, och ju större alltså afståndet blir mellan
prepositionen och det styrda relativpronominet; t. ex.:
»hundra kronor, som man skulle lämna sin
förmyndare en fullständig och noggrann redovisning för».
Skriftspråket kan då genom att välja hvilken,
formellt hopföra de till betydelsen förenade orden och
sålunda vinna i logisk korrekthet, medan det
förlorar i nationell egendomlighet.
Uteslutande hänvisadt till begagnande af ordet
hvilken är skriftspråket i två särskilda fall, i hvilka
som omöjligen kan brukas. Det ena inträffar, när
man behöfver använda relativet som attribut, vare
sig adjektiviskt, t. ex.: »Han fick 100 kronor,
hvilken summa han skulle använda efter eget behag»,
eller i genitiv, t. ex.: »Hundra kronor, hvilkas
användning han själf fick bestämma». Det andra fallet
gäller »oäkta bisatser», sådana som t. ex.: »Han
fick 100 kronor, hvilket gjorde honom stor glädje».[1]
– I intetdera fallet kan, såsom vi se, som användas.
Men talspråket, som ej vill begagna relativet hvilken,
hur skall det bära sig åt i dessa fall? Helt enkelt
så, att det alls icke brukar bisats, utan ny
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
