Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Äfven om vi kunde vara vissa om, att den åsikt vi söka undertrycka är falsk, så skulle likväl dess undertryckande vara ett ondt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34 OM TANKE- OCH YTTRANDEFRIHET.
ringare kämparna visste och kände då, hvad de stredo
för, insågo olikheterna mellan deras och andra bekän-
nelser. Vid detta skede i hvarje trosläras tillvaro fanns
det icke få personer, hvilka hade utfört dess grundsatser
i alla tankens former, öfvervägt och betraktat dem från
alla viktiga synpunkter, erfarit hela den. invärkan på
karaktären, som tron på denna lära kunde framkalla hos
ett af henne helt och hållet genomträngt sinne. Men när
den öfvergått till en nedärfd tro, som mottages passivt,
icke aktivt — då man icke längre i samma grad som i
början tvingas att använda sin kraft på de spörsmål, som
trosläran föranleder, uppstår småningom en växande böjelse
att af trosläran glömma allt utom formlerna och att lämna
den ett slappt och dödt bifall, liksom om dess antagande
på god tro befriade från nödvändigheten att göra den
lefvande i medvetandet eller att pröfva den genom per-
sonlig erfarenhet. Och slutligen upphör den nästan helt
och hållet att hafva något som hälst inflytande på män-
niskornas inre lif. Då inträffa de fall, som i Värna are
så talrika, att de nästan utgöra fertalet, i hvilka tros-
läran liksom stannar utom själen, gör den hård och oemot-
taglig för alla andra inflytelser på Våra högsta förmögen-
heter. Den visar sin makt genom att hindra hvarje djup
och lefvande öfvertygelse att få insteg, och uträttar själf
intet för förstånd eller hjärta, om ej att stå där som skilt-
vakt för att hålla dem båda tomma.
I hvilken grad lärosatser, som i sig själfva voro
ägnade att göra det djupaste intryck på själen, kunna
begrafvas däri såsom döda trosartiklar utan att förvärk-
ligas i föreställning, känsla eller förstånd, därpå har man
ett exempel uti det sätt, på hvilket flertalet bekännare
na omfatta kristendomens läror. Med kristendomen för-
står jag här detsamma, som alla kyrkor och sekter mena
därmed, nämligen de läror och grundsatser, som innehållas
i Nya Testamentet. Dessa betraktas såsom heliga och
antagas såsom lagar af alla, hvilka bekänna sig till kristen-
domen. Och likväl är det knapt för mycket att påstå,
att icke en kristen af tusende inrättar eller bedömer sitt
handlingssätt efter dessa lagar. Den måttstock han rättar
sig efter, är hans nations, hans klass’, hans sekts vanor.
Han har således å ena sidan en samling af etiska grund-
satser, : hvilka han tror hafva blifvit honom förlänade af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
