Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Äfven om vi kunde vara vissa om, att den åsikt vi söka undertrycka är falsk, så skulle likväl dess undertryckande vara ett ondt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mafra
30 OM TANKE- OCH YTTRANDEFRIHET.
judarne till det romerska väldets religion. När deras
fiender sade: "se, hur de kristna älska hvarandra’ (en
anmärkning, som sannolikt ingen skulle göra numera),
hade dessa säkerligen en mycket lifligare känsla af hvad
deras tro innebar, än de någonsin sedan haft. Och detta
är sannolikt hufvudorsaken därtill, att kristendomen nu
gör så små framsteg ; att utsträcka sitt område och ännu
efter aderton århundraden nästan uteslutande är inskränkt
till europeerna och deras afkomlingar. Och bland de
strängt religiösa, hvilka hafva mycket.allvar med sina
läror och fästa mycket större betydelse vid dem, än
folk i allmänhet gör, händer det vanligen, att den del af
deras troslära, som sålunda är jämförelsevis lefvande för
deras sinnen, är den, som förskrifver sig från Luther,
Calvin eller Knox eller någon annan sådan person, som
står deras egen karaktär mycket närmare. Hvad Kristus
lärt har däremot endast en passiv tillvaro i deras” sinnen,
och åstadkommer knappast någon annan värkan än den,
som blotta åhörandet af så kärleksfulla och milda ord
medför. Det finnes utan tvifvel många skäl, hvarför de
läror, som äro utmärkande för en sekt, bibehålla mera
lifaktighet än de, som äro gemensamma för alla sekter,
och hvarför religionslärarna göra sig större möda att hålla
de förras betydelse vid lif. Men en orsak är för Viseo
den, att dessa utmärkande läror äro omtvistade och of-
tare måste försvaras mot uppenbara vedersakare. När
ingen fiende längre är inom synhåll, inslumra både lärare
och lärjungar på sin post.
Det samma gäller i allmänhet taget om alla tradi-
tionela läror — sådana, som innehålla vishets- och lef-
nadsregler, lika väl som moral och religion. I hvarje
språk. och literatur finnas en mängd allmänna satser om
lifvet, både om hvad det är, och hur man däri bör upp-
föra sig; satser som hvar och en känner till, hvar och
en upprepar eller åhör med bifall och hvilka betraktas
som erkända sanningar, men hvilkas betydelse de fleste
först då lära inse, när erfarenheten (och vanligen en
smärtsam erfarenhet) gjort dem till en värklighet för dem.
Huru ofta händer det icke, att smärtan af någon orörutsedd
olycka eller missräkning kommer en person att uti sitt
minne återkalla något ordspråk eller allmänt talesätt,
som han känt sedan barndomen och hvars mening skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
