Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Äfven om vi kunde vara vissa om, att den åsikt vi söka undertrycka är falsk, så skulle likväl dess undertryckande vara ett ondt - Exempel: Den sokratiska metoden. Medeltidens skolor. Värdet af negativ kritik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38 OM TANKE- OCH YTTRANDEFRIHET.
den är på en gång oundviklig och oundgänglig, så äro
vi därför icke tvungna att antaga, att alla dess följder
måste vara välgörande. Förlusten af ett så viktigt hjälp-
medel till en värklig och lefvande uppfattning af san-
ningen, som det, hvilket ligger i nödvändigheten af att
ständigt vara redo att förklara den för och försvara den
mot vedersakare, är visserligen icke tillräcklig att upp-
väga vinsten af dess allmänna erkännande; men är dock
ett icke obetydligt afdrag från denna vinst. Där man
icke längre äger denna fördel, vore det enligt min åsikt
önskvärdt, att människosläktets lärare försökte att skaffa
en ersättning därför, att de vidtoge någon anordning
för att göra frågans svårigheter lika klara och lefvande
för lärjungens medvetande, som om de framkastades emot
honom "af någon för hans omvändelse ifrande kämpe för
den motsatta åsikten.
Men i stället för att söka utfinna metoder för detta
ändamål, hafva de låtit dem gå förlorade, som man for-
dom ägde. Den sokratiska dialektiken, på hvilken vi hafva
ett så storartadt exempel uti Platos dialoger, var en me-
tod af detta slag. Den var egentligen en negativ diskus-
sion om filosofiens och lifvets stora frågor, som med full-
ändad skicklighet var inrättad i det syfte att öfvertyga
hvem som hälst, som endast tillegnat sig den härskande
meningens allmänna talesätt, att han icke förstod saken,
att han hittills icke fäst någon bestämd mening vid de
läror, han bekände; på det att han, när han blef varse
sin okunnighet, skulle finna den väg, hvarpå han kunde
ernå en fast öfvertygelse, grundad på en klar uppfatt-
ning af såväl lärornas mening som af bevisen för dem.
Disputationerna i medeltidens skolor hade ett något lik-
nande ändamål. De åsyftade, att man skulle kunna för-
säkra sig om, att lärjungen förstode sin egen mening och
(såsom en nödvändig förutsättning härför) den motsatta
3sikten och sålunda kunna försvara den förra och veder-
lägga den senare. Dessa disputationer hade emellertid
det obotliga felet, att de grundsatser, till hvilka man
vädjade, voro hämtade från auktoriteter, icke ur förnuftet;
och äfven såsom öfning för förståndet voro de i hvarje
afseende underlägsna den mäktiga dialektik, som ut
bildade förståndet bos Sokrates lärjungar. Men den
moderna bildningen har båda slagen att tacka för vida
Foo EN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
