Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Stridiga åsikter äro vanligen endast delvis sanna eller delvis falska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TE RE kr
44 OM TANKE- OCH YTTRANDEFRIHET. .
larnas värk, utan har ett mycket senare ursprung. Der
har småningom blifvit uppbyggd af den katolska kyrkan
under de fem första århundradena, och ehuru den icke
obetingat antagits af protestanterna har den dock blifvit.
mycket mindre förändrad af dem, än man kunnat vänta.
I allmänhet hafva de nöjt sig med att skära bort de
tillägg, som blifvit gjorda under medeltiden, och hvarje
sekt har ersatt dem med nya tillägg, lämpade efter sin
tid och sina böjelser. Att människosläktet står i en stor
tacksamhetsskuld till denna sedelära och dess första för-
kunnare, är jag den siste att vilja förneka; men jag drar
icke i betänkande att påstå, att den i många viktiga.
punkter är ofullständig och ensidig, och så framt ej idéer
och känslor, hvilka icke erkännas af den, hade deltagit 1
utvecklingen af det europeiska lifvet och karaktären,
skulle de mänskliga angelägenheterna nu befinna sig i
ett vida sämre tillstånd än de göra. Den kristna moralen
(nämligen hvad man kallar så) bär helt och hållet prä-
geln af en reaktion; den är till stor del en protest emot
hedendomen. Dess ideal är snarare negativt än positivt;
passivt snarare än aktivt; oskuld snarare än storsinthet;.
ett undflyende af det onda snarare än ett ihärdigt full-
följande af det goda. Man har träffande anmärkt, att 1
dess föreskrifter budet "du skall icke" otillbörligt öfver-
väger budet "du skall" I sin fasa för sinligheten har
den gjort askesen 7) och sedan, genom en så småningom
skeende jämkning af denna, laguppfyllelsen till sin afgud.
Den framhåller hoppet om saligheten och fruktan för
helvetet såsom rätta och tjänliga bevekelsegrunder för
ett dygdigt lif. I detta afseende står den långt under
de bästa af forntidens sedeläror och gör allt, hvad den
förmår, för att gifva sedligheten en i grunden själfvisk
karaktär, i det den skiljer hvarje människas pliktkänsla.
från hennes medmänniskors intressen, utom för så vidt
egennyttiga bevekelsegrunder bjuda henne att se dem
till godo. Den är hufvudsakligen en lära om passiv lyd–
nad; den inskärper undergifvenhet för alla faktiskt be-
stående myndigheter, hvilka vi visserligen icke böra lyda,
när de ålägga oss något, som religionen förbjuder, men
mot hvilka vi dock icke böra göra motstånd, än mindre
”) Själfplågeri, späkning. Öfvers.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
