Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Tobakens kemi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 OM TOBAK
blir nikotinet gult, senare brunt samt förvandlas slutligen
till en brun, hartslik massa.
Nikotinet består av de enkla ämnena kol, väte och
kväve, men innehåller icke syre. Det sätt, varpå nämnda
grundämnen äro förenade med varandra i nikotin (dess
s. k. kemiska konstitution), är icke med visshet känt, men
så mycket är säkert, att nikotinet är av basisk natur
(såsom till exempel kali eller kalk bland de oorganiska
kropparna), samt särskilt, att det tillhör de s. k. alkaloiderna,
denna egendomliga grupp av organiska ämnen, mest ur
växtriket, inom vilken vi finna åtskilliga av de atarkaste
gifter, vi känna (t. ex. morfin, stryknin, atropin och många
andra). Även bland alkaloiderna intager nikotinet en
särskild ställning, i det att densamma är en flyktig, syrefri
vätska, icke — såsom de flesta andra alkaloider — en
fast, syrehaltig kropp. I berörda hänseenden lik nikotinet
är t. ex. koniünet i odört (Conium maculatum). I likhet
med andra basiska kroppar förenar sig nikotin med syror
till s. k. nikotinsalter (ungefär såsom kalit förenar sig
med kolsyra till pottaska, kalken med svavelsyra till gips
o. d.); sådana nikotinsalter äro i allmänhet fasta,
kristalliserande, i vatten lösliga ämnen, som icke förete nikotinets
egendomliga lukt. I de färska tobaksbladen anses
nikotinet just förekomma såsom salt med ett par s. k.
organiska syror (äpple- och citronsyra), och därav kommer det,
att dessa färska blad icke förete lukt av nikotin.
Nikotinet synes vara det enda basiska ämnet av
någon betydelse hos tobaksplantan, likasom även dennas
enda giftiga beståndsdel. Det förekommer i tobaksväxtens
flesta delar, men mest i bladen. Dess mängd i sistnämnda
delar är ytterst växlande, såsom framgår av följande
sammanställning:
I färska blad (sorten ej angiven) .. . . O,06—0,8 proc.
» torkade blad från Ungarn, från ringa mängd till 2,7 4 »
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
