- Project Runeberg -  Eugen Onegin : roman på vers /
116

(1918) Author: Aleksandr Pusjkin Translator: Alfred Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte sången

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(Kanske den saltad var för mycke,
men det beror på smak och tycke.)
Och mellan stek och efterrätt
med vin från Don[1] blev strupen vätt
ur höga spetsglas, lika smärta
och slanka som, Zizi,[2] ditt liv.
O ljuva druvosaft, förbliv
balsamen för mitt skaldehjärta!
I din berusande kristall
jag kylt mitt heta känslosvall.

        33.

Av skruven löst från sin förtrollning,
den ystra vätskan skummar lätt
vid korkens knall. Med viktig hållning
Triquet står upp, med sin kuplett
i fickan (utantill han kan den).
Han hostar, gör en gest med handen
och äskar ljud: silentium!
Med ens blir hela skaran stum.
Han sjunger! Bravorop, applåder.


[1] Tsymljanskoje vino, uppkallat efter floden Tsymly i
Donska kosackernas land. Då Pusjkin efter sitt insjuknande i
Jekaterinoslav (1820) fick följa med general Rajevskij till Kaukasien, tog
han vägen genom dessa nejder.
[2] Smeknamn för Cecilia. — Denna ”Zizi” torde i
verkligheten ha varit Jevpraxia Osipovna, Pusjkins kusin på mödernet,
vilken 1825 vistades på godset Trigorskoje nära Michajlovskoje.
Hon och hennes syster Anna, döttrar till fru Osipovna i hennes första
gifte med en viss Wulf, torde ha föresvävat Pusjkin, då han diktade
om Tatiana och Olga. Måhända funnos dock deras förebilder redan i
Odessa. Pusjkins Tatiana var dock i verkligheten Anna Petrovna
Poltoratskaja, med vilken han blivit bekant redan 1819 i Petersburg
och som han nu återsåg på Trigorskoje. Åt henne har han ägnat en av
sina allra vackraste kärleksdikter (”Ja pomnju tjudnoje mgnovenie”),
översatt på svenska av V. E. Öman. När Pusjkin skrev ”Onegin”,
var hans ”Tatiana” redan gift med en general Kern, som då var
kommendant i Riga. Pusjkins kurtis för den vackra generalskan
var lika efterhängsen som Onegins för den till generalska upphöjda
Tatiana i sista sången av ”Eugen Onegin”, så att moster Osipovna
fann rådligast att fara med henne till gemålen i Riga.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:29:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/onegin/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free