- Project Runeberg -  Eugen Onegin : roman på vers /
128

(1918) Author: Aleksandr Pusjkin Translator: Alfred Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte sången

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och be om ursäkt, om han felat.

Men nu det var för sent. Bestämt

var ödet, kastad re’n dess tärning,

och till på köpet på bar gärning

han fångats som i egen bur

av denne slipade filur.

Förståndigt folk ej skulle skänka

stor tillit till den skrävlarns ord,

men saken bleve ändå spord.

Och så det där: "Vad man skall tänka!"

Ja, detta man är en tyrann,

som håller världen i sitt bann.

12.

Av ångest Lenskijs själ beklämdes
i bidan på Onegins svar,
ty liv och död därav bestämdes.
Men gudskelov — ett ja! Nu var
Vladimir äntligt löst från kvalen.
Han hade fruktat, att rivalen
föraktligt skulle visa från
sig hans utmaning och med hån
det hela ta för gyckel bara.
Men intet tvivel: Eugen
vid kvarnen nästa morgon re’n
med laddat vapen skulle vara,
och lömska kulan skulle nå
en av dem — kanske båda två.

Sin sköna ville Lenskij möta,
först då duellen var förbi,
för att hon skulle riktigt böta
för

sitt koketta raljeri.
Han såg på klockan gång på annan,
men plötsligt slog han sig för pannan:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:29:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/onegin/0146.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free