Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med blicken riktad på rivalen,
till dess Zarjetskij budskap bar:
död! — Ha, där var det stygga ordet.
Av fasa gripen över mordet,
Onegin hemåt ensam lopp.
Den fallnes redan kallna kropp
de andra upp i släden lägga.
Med största möda får man bukt
på hästarna, som vädrat lukt
av lik och frusta vilt och gnägga.
Och skälvande i varje lem,
de pilsnabbt draga släden hem.
36.
Vem, mina vänner, skall ej sörja
hans löftesrika levnadslopp,
som knappast hann på allvar börja,
en planta, sprungen knappt ur knopp
och redan vissnad mitt i våren?
Allt var nu skonlöst lagt på båren:
hans ungdotnsfriska, rika själ,
som tänkte stort och ville väl,
passionens känslovarma strömmar,
hans hat till allt förtryck och tvång,
hans kunskapstörst, hans ädla sång,
hans ungdoms bästa, skönsta drömmar.
Ja, allt, som rörde sig uti
hans andes djup, var nu förbi.
37-
Kanhända snillet tryckt sin stämpel
på honom och hans namn en gång
på tinnarna av ärans tempel
levt kvar i saga och i sång.
Kanhända skulle än hans toner
i sekler ljudit för millioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
