Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förridarn sitter på en krake,
så tunn och spinkig som en stake,
och alla pigor rusa ut
på gårn att avsked ta. Till slut
anträder man den långa färden.
Där gnisslar med, där rasslar rem.
"Farväl, du kära barndomshem!
Farväl, du kära vrå av världen!
Skall aldrig mer?. . ." Av hejdlös gråt
Tatianas bleka kind blir våt.
33-
När Ryssland lämnat sin förvildning
bakom sig och med stormsteg går
framåt uti kultur och bildning
(när? — kanske först om tusen år!),
då skall det bli ett himmelrike!
Chausseer med staket och dike!
En njutning blir att då med skjuts
få flacka kring i "moder Rus".
Högt över floder broar häva
sig mäktigt upp med valv av järn,
och genom berg och sumpig tjärn
vi tunnlar och kanaler gräva.
Och inte sämst: var hållstation
blir då en snygg restauration.
34-
Men hittills är det för eländigt
på resor. Broar ruttna bort.
I sängen bita lössen ständigt
och göra sömnen alltför kort.
I kalla väntsaln man sig sätter
och rekvirerar varma rätter,
ty på en vägg finns priskurant,
men — där finns ingen proviant.
11. — Eugen Onegin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
