Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Och under rasten några bönder,
cykloper lika, i ett skjul
förtvivlat hamra på ett hjul
av vagnen, som förstås gått sönder.
Pris vare Europas stål
och fosterjordens djupa hål!
35.
Men också i en smällkall vinter
kan resan vara angenäm,
då släden glatt på skaren slinter
som vissa rimmade poem.
Ty våra kuskar äro flinka,
och trojkorna[1] sig ej försinka.
De glida fram, så fort att man
milstolparna ej räkna kan.[2]
Men nu — av sparsamhet för resten
(ty Larins hade eget spann,
ej postskjuts) — gick det inte an
att alltför mycket plåga hästen.
Tatiana måste härda ut
sju dar, tills resan nått sitt slut.
36.
Men plötsligt skymtar fram en strimma
av hus i fjärran och en rad
av kors, som blixtra, tak, som glimma,
i Rysslands gamla huvudstad.
Palatsen, kyrkorna och torgen,
trädgårdarna och kejsarborgen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>