Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Hvad ett lefvande bohagsting känner vid ombyte af egare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
med en obestämd känsla af fruktan, slog armarne om
hennes hals.
Gamle Bruno, en stor newfouudlandshund, som sof vid
sidan af verandan, reste sig med ett lågt morrande, då hon
närmade sig. Hon uttalade sakta hans namn, hvarpå
hunden, hennes gamle vän oeh lekkamrat, genast började vifta
på svansen, färdig att följa henne, ehuru tydligen djupt
eftersinnande i sin enfaldiga hundhjerna, hvad en sådan
sällsam nattvandring kunde ha att betyda. En del dunkla
föreställningar om det oförståndiga eller oriktiga i företaget
tycktes vålla honom åtskilligt hufvudbry, ty under det Eliza
skred framåt, stannade han ofta och såg allvarligt först på
henne och sedan på huset, hvarefter han, som om ban
vunnit klarhet i saken, larfvade efter henne igen. Några
minuters vandring förde dem till fönstret på onkel Toms stuga,
hvarest Elisa stannade och sakta knackade på rutan.
Bönemötet hos onkel Tom hade under fortsatt
psalmsång dragit långt ut på natten, och som onkel Tom hade
till sin uppbygelse efteråt uppstämt några långdragna
solo-fånger, hade följden blifvit, att, ehuru klockan nu
varmelian tolf och ett, hvarken onkel Tom eller hans värda maka
ännu somnat.
»Hvad vill detta säga?» utbrast tant Chloe, springande
upp och hastigt dragande upp gardinen. »Så sant jag
lefver, är det ej Lizzy! Tag på dig kläderna, gubben, fort!
Och der går gamle Bruno också och tassar omkring
stugan. Hvad i all verlden är det? Jag går och öppnar
dörren.»
Sagdt och gjordt. Dörren flög upp, och skenet från ett
talgljus, som Tom i hast hade tändt, belyste flyktingens
spöklika utseende och vilda ögon.
»Bevare oss! Du ser ut så att man kan bli rädd, Lizzy!
Ar du sjuk, eller hvad är det åt dig?»
»Jag håller på att rymma, onkel Tom och tant Chloe,
— och tar min gosse med mig. Master har sålt honom!»
»Sålt honom?» gentogo båda, upplyftande händerna i
ovilja.
»Jo, sålt honom!» sade Eliza med fasthet; »jag hade
gömt mig i garderoben vid missis’ dörr i natt, och jag
hörde master tala om för missis, att ban sålt min Harry
och onkel Tom, båda till en slafhandlare, och att han skulle
rida bort nu på morgonen, och att slafhandlaren skulle
taga er i besittning i dag.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
