- Project Runeberg -  Onkel Toms stuga : Skildringar från negerslafvarnes lif i Amerikas Förenta Stater /
60

(1892) [MARC] Author: Harriet Beecher Stowe With: Jenny Nyström-Stoopendaal - Tema: Slavery
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Upptäckten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

60

ha oss i väg på detta vis. Gu’ välsigne er, mas’r, vi ta
henne nog, äfven om vi stanna. Lizzy var aldrig dugtig
att gå.»

Fru Shelby, som till sin stora belåtenhet från
verandan åhört denna underhandling, beslöt nu att göra, hvad
hon kunde. Hon gick fram och beklagade artigt Haleys
olycka och bad bonom enträget stanna till middagen, som
inom ett ögonblick skulle vara på bordet.

Som detta i det hela tycktes vara det bästa, begaf sig
Haley, om ock ej riktigt belåten, till förmaket, under det
Sam, hvälFvande ögonen efter honom, med värdighet förde
hästarne till stallgården.

»Såg du honom, Andy? — Såg du honom?» frågade
Sam, då han lyckligt kommit inom stallet och bundit
hästen vid en krubba. »Gud förläte mig, var de’ inte som
på ett bönemöte att se honom, hur han dansade och
sparkade och svor åt oss. Plörde jag ej honom kanske? Svär
på du, gamle gosse — söger jag för mig sjelf —; vill du
ta din häst nu eller vänta tills du får honom? — säger jag.
Ja verkligen, Andy, tycker jag mig ej se honom i denna
stund.» Och Sam och Andy lutade sig mot stallväggen och
skrattade af hjertans lust.

»Du borde ha sett, hur arg ban såg ut, då jag förde
upp hästen. Han hade, min sann, slagit ihjel mig, om han
vågat, och der stod jag så oskyldig och ödmjuk som helst.»

»Jo, jag såg dig», sade Andy; »du är allt en gammal
lurifax, du.»

»Något ditåt!» sade Sam. »Såg du missis deruppe vid
fönstret? Jag såg henne skratta.»

»Nej, jag sprang så jag ej fick se nånting», sade Andy.

»Nåväl, sir du, Andy», sade Sam under det ban
makligt fortsatte att tväita Haleys unghäst, »jag har skaffat mig
hvad man kallar hialdtagelsrförmåga, Andy. De’ är en
mycket vigtig sak, Andy, och jag rekommenderar dig att öfva
dig nu, medan du är ung. — Lyft på den der bakfoten,
Andy. Sir du, Andy, de’ ä’ hiaMtagelsen, som gör skilna’n
på negrer. Såg jag ej"kanske, hur vinden blåste i morse?
Såg jag ej kanske, hvad missis ville, fast hon ej sa’ ett
knyst? De’ der är Jiiakttagelse, de’, Andy. Jag tänker de’
ä’ hvad di kallar en förmåga. Förmågorna ä’ olika hos
olika menniskor, men om man öfvar dem, kommer man ett
godt stycke i väg.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:29:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/onkeltom/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free