Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
figurer i hjerta färger på kransen af spiseln, i hvilken några
eldbränder lågo och rökte; bredvid spiseln stod ett långt
obeqvämt träsäte, och här satte sig nu Haley för att
fundera öfver vanskligheten af menskliga förhoppningar och
jordisk lycka.
»Hvarför skulle jag inlåta mig på den der olycklige
pojken och göra mig till narr på detta sätt!» sade Haley
för sig sjelf och sökte lindra sin harm genom att uppstämma
en litania i ej just valda ordalag och späckad med
förbannelser öfver sin egen värda person, hvilka vi helst
utelemna, ehuru vi ha de bästa skäl att anse dem välgrundade.
Han väcktes ur sina funderingar af en stark och
missljudande stämma, som, efter hvad det tycktes, tillhörde en
man, hvilken just nu steg af hästen vid dörren. Han
skyndade till fönstret.
»Mitt lif och själ — om ej de’ här på håret liknar
hvad folk kallar en försynens skickelse», sade Haley.
»Jag-tror bestämdt de’ a Tom Loker.»
Haley skyndade ut. Vid disken, i ett hörn af rummet,
stod en groflemmad, starkt byggd man, fulla sex fot i längd
och bred i förhållande dertill. Han bar en röck af
buffel-hud med hårsidan utåt, hvilket gaf honom ett utseende af
vildhet och djuriskhet, som var alldeles i stil med hela
uttrycket i hans uppsyn. På hans hufvud och i hans ansigte
tycktes alla de organer och linier, som tyda på okuflig
våldsamhet och hänsynslöshet, vara i högsta möjliga grad
utvecklade. Och kan läsaren föreställa sig utseendet af en
bull-dogg, hvilken klädd i hatt och kappa uppträder som menniska,
så får han en ej oäfven allmän föreställning om vår mans
kroppsliga varelse och låter. Han åtföljdes af en
reskamrat, hvilken i flere afseenden visade sig som hans
fullkomliga motsats. Denne var nämligen kortväxt och spenslig,
rörde sig smidigt och kattlikt och hade i sina svarta hvassa
ögon ett forskande och lurande uttryck, hvarmed hvarje drag i
hans ansigte syntes i full öfverensstämmelse; hans långa,
spetsiga näsa sträckte sig framåt, som om den ville tränga
till botten af hvarje sak. Det tunna svarta håret låg som
slickadt långt fram i pannan, och alla hans rörelser och
åtbörder uttryckte kall försigtighet och knipslughet. Den
förstnämnde storväxte och groflemmade mannen fyllde åt sig
till hälften ett stort ölglas med flnkelbränvin och tömde det
utan att säga ett ord. Den lille mannen stod under tiden
på tå och lade hufvudet först åt ena och sedan åt andra
sidan, mönstrade betänksamt de olika buteljerna och be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
