Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
om att hugga till med Räfvarne eller dylikt; deremot duger
han ej till att ljuga, nej, det går ej bra för Tom — det
kommer aldrig naturligt fram, begriper ni; men finns det någon
i bela vårt land, som kan bättre än jag svära på hvad som
helst och framhålla alla omständigheter och svänga på
sakerna med ett oskyldigare ansigte och bringa allt dit jag
vill hafva det — honom vill jag sannerligen se i synen, det
är säkert. Jag tror verkligen, att jag skulle ta mig fram
och slingra mig igenom, äfven om domstolarne vore
klyftigare och mer nogräknade, än de nu äro. Stundom önskar
jag nästan, att de vore strängare; det vore betydligt
intressantare och roligare, förstår ni, om de vore svårare att
lura.»
Tom Loker, hvilken, såsom vi tecknat honom, var en
man med något trög uppfattning och ej så lätt att få i gång,
afbröt här Marks med att slå sin tunga näfve i bordet, så
att glasen klingade, hvarvid han sade: »Det blir bra!»
»Gud bevare oss, Tom, hvarför skall du förstöra alla
glasen? Spara du din näfve tills den behöfs.»
»Men, go’ herrar, ska’ ej jag få någon andel med af
vinsten?» frågade Haley.
»Är de’ ej nog, att vi fånga gossen åt dig?» sade
Loker. »Hvad vill du då mer?»
»Nåväl», sade Haley, »om jag lemnat åt er den här
affären, är väl det värdt något, skulle jag tro —- låt oss säga
tio procent på vinsten med afdrag af omkostnaderna.»
»Hör nu», sade Loker med en fruktansvärd svordom
och ett slag i bordet med sin tunga näfve, »tror du, jag ej
känner dig, Dan Haley? Tror du jag tänker låta lura mig?
Tror du, att Marks och jag öfvertagit den här affären blott
för att tjena en så’n herre som du och utan att få något
för oss sjelfva? Kommer aldrig i fråga. Flickan ska’ vi
ha med hull och hår för vår räkning, och du håller dig
vackert stilla, eljes skola vi ta dem båda. Hvad hindrar
oss att behålla dem? Iiar du ej visat oss på bytet? Det
står oss lika fritt att jaga som dig sjelf, skulle jag tro. Om
du eller Shelby vill hålla efter oss, så kunnen I söka oss
der rapphönsen höllo till för ett år sen; finner du dem eller
oss, så väl bekommet!»
»Nå, så låta vi den saken falla», sade Haley, som blef
orolig; »du kniper gossen för min räkning, så är det bra.
Du var alltid redbar i dina affärer med mig, Tom, och stod
vid ditt ord.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
