Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Hvari läsaren finner, att en senator ej är mer än en menniska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
95
»Ja, jag tänkte, att jag borde göra en tripp hit nedåt,
sofva en natt och få litet godt hemma. Jag är alldeles
uttröttad, och mitt hufvud värker.»
Fru Bird tittade åt kamferflaskan, som stod i det
half-öppna skåpet, och tycktes sinnad att gå efter den, men
hennes man hejdade henne.
»Nej, nej, Mary, intet doktorerande. En kopp varmt
te, tillagadt af dig, och litet godt af hvad huset förmår
är allt livad jag vill ha. Det här lagstiftningsarbetet är en
tröttsam affär.»
Och senatorn smålog, som om han känt sig belåten vid
tanken på det offer, han bragte sitt land.
»Nåväl», sade hans hustru, då hennes sysslande vid
tebordet led mot sitt slut, »och hvad har ni för er i senaten?»
Det var nu något ovanligt, att lilla, snälla fru Bird
brydde sin hjerna med hvad som föregick i parlamentshuset,
enär bon tyckte sig hafva alldeles nog af sitt eget att sköta.
Herr Bird slog derför upp ögonen af förvåning och sade:
»Ingenting just af vigt.»
»Men är det sant, att man stiftat en lag, som förbjuder
att ge mat och dryck åt de der stackars färgade menniskorna
som rymma? Jag hörde talas om att något slags sådan lag
var i fråga, men kunde ej tro, att, några kristna lagstiftare
skulle anta den.»
»Jaså, Mary, du håller med ens på att bli en politisk
person.»
»Dumheter! Jag bryr mig ej det minsta om all er
politik för öfrigt, men det »der anser jag som något rent ut
sagdt grymt och okristligt. Jag hoppas, käre man, att ingen
sådan lag antagits.»
»Jo, mitt barn, det har verkligen antagits en lag med
förbud att hjelpa i väg slafvar, som komma öfver från
Kentucky; derhän har det nu kommit genom dessa
abolitio-nisters hänsynslösa framfart, att det bland våra bröder i
Kentucky uppstått en liflig oro, och det synes nödvändigt
och ej mer än kristligt och billigt, att vår stat gör något
för att lugna den allmänna upphetsningen.»
»Och hurudan är lagen? Den kan väl ej förbjuda oss
att åtminstone hysa dessa arma varelser öfver natten, att
ge dem en matbit eller några gamla kläder och sedan låta
dem i frid och ro gå vidare, eller hur?»
»Jo visst, min vän; sådant skulle ju vara att uppmuntra
och hjelpa dem.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
