Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 17. Den frie mannen försvarar sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
224
skull blottställa sig», iuföll George. »Om ni blott vill låna
mig en vagn och visa mig på vägen, skall jag fara ensam
till nästa station. Jim är en jätte i styrka och så tapper,
som någon dödsdömd och förtviflad kan vara, och sådan
är äfven jag.»
»Godt, vän George», sade Fineas, »men du behöfver
en, som kör för hela ditt sällskap. Du får gerna sjelf sköta
om att slåss och sådant der, förstår du; men jag vet ett
pch annat om vägen, som du ej vet.»
»Men jag vill ej inblanda er i detta», vidhöll George.
»Inblanda?» sade Fineas med ett egendomligt och
slipadt ansigtsuttryck; »när du kan inblanda mig, så var så
god och säg mig till.»
»Fineas är en förståndig och skicklig man», menade
Simeon. »Du gör väl, George, om du lyder hans råd; och»,
tillade ban, i det ban vänligt lade handen på George’s axel
och pekade på pistolerna, »förhasta dig ej med dem; —
ungt blod är hetsigt.»
»Jag tänker ej anfalla någon», sade George; »allt hvad
jag begär af detta land är att få oantastad komma fram,
och jag skall fredligt lemna det. Men» — han gjorde ett
uppehåll, hvarunder hans ansigte vardt mörkt och tycktes
kämpa efter lugn -— »jag hade en syster, som blef såld
der nere i New-Orleans. Jag vet hvad de säljas till; och
skall jag nu stå och bara se på, hur de taga min hustru
och sälja henne, då Gud gett mig ett par starka armar att
försvara henne med? Nej, Gud hjelpe mig! Jag skall
kämpa till mitt sista andedrag, förrän de skola få min hustru
och son. Kunnen I klandra mig derför?»
»Dödliga menniskor kUnua ej klandra dig, George. Kött
och blod kan ej handla annorlunda», sade Simeon. »Ve
verlden för förargelses skull, men ve den menniska genom
hvilken förargelse kommer!»
»Skulle ej äfven ni, herre, göra detsamma i min
ställning?»
»Jag beder, att jag ej må varda frestad», sade Simeon;
»köttet är svagt.»
»För min del tänker jag mitt kött ej skulle just lida
af svaghet vid ett sådant tillfälle», fortfor Fineas och utsträckte
ett par armar som vingarne på en väderqvarn. »Åh, van
George, jag tror sannerligen icke att jag ville hålla mycket på
en karl, om du hade en räkning ouppgjord med honom.»
»Om menniskor någonsin finge stå det onda emot»,
sade Simeon, »då tror jag George kunde känna sig ha rätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
