Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 17. Den frie mannen försvarar sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
225
att göra det i denna sak; men våra lärare ha anvisat oss
en långt förträffligare väg; ty mannens vrede gör icke det
som är rätt inför Gud; men budet spänner hårdt mot
menniskans förderfvade vilja, och ingen anammar det, utan
den åt hvilken det varder gifvet. Låt oss bedja Herren,
att vi ej falla i frestelse.»
»Och så gör ock jag», sade Fineas, »men om vi frestas
för mycket, — nå, då må de se sig för; det är min tanke
om saken.»
»Det hörs tydligt, att Fineas ej är född bland
vännerna», sade Simeon leende. »Den gamla naturen är stark
hos honom ännu och går sin egen väg.»
För att säga sanningen, hade Fineas varit en hurtig
skogsmenniska, en väldig jägare, som alltid träffade sitt
mål; men sedan han förälskat sig i en fager qväkerska, hade
ban genom makten af hennes behag förmåtts att ansluta
sig till qväkarsamfundet i denna trakt; men ehuru ban var
en ärlig, uppriktig och verksam församlingsmedlem, och
intet särskildt kunde läggas honom till last, kunde dock ej
de mera andliga ibland vännerna undgå att finna i hans
utveckling en beklaglig brist på andens smörjelse.
»Vännen Fineas vill alltid gå sin egen väg», sade Rakel
Halliday leende, »men vi veta alla, att ban ändå har hjertat
på rätta stället.»
»Nåväl», sade George, »är det då ej bäst, att vi skynda
med vår flykt?»
»Jag steg upp klockan fyra och gaf mig i väg så fort
jag kunde, fulla två eller tre timmar före dem, såvida de
reste vid den tid de hade bestämt. Det är i alla händelser
ej rådligt att afresa förrän det blir mörkt, ty det finnes i
de byar vi ha att passera en del illasinnade personer, som
kunde få lust att göra oss hinder, om de såge vår vagn,
och detta skulle vålla mer tidspillan, än om vi qvarblifva
här. Men om två timmar tänker jag vi kunna våga ge
oss i väg. Jag skall gå öfver till Mikael Cross och bedja
honom rida efter oss på sin sprakfåle, för att hålla skarp
utkik utefter vägen och varna oss, om det andra sällskapet
visar sig. Mikaels klippare kan snart komma förbi nästan
hvilken annan häst som belst, så att ban lätt kan hinna
upp oss och låta oss veta, om någon fara hotar. Jag går
nu ut för att tillsäga Jim och gumman att hålla sig
färdiga, och för att se om hästarne. Vi ha ett ganska vackert
försprång och god utsigt att komma fram till stationen,
innan de hinna upp oss. Således, håll modet uppe, vän
Onkel Toms stuga. 15
II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
