- Project Runeberg -  Onkel Toms stuga : Skildringar från negerslafvarnes lif i Amerikas Förenta Stater /
234

(1892) [MARC] Author: Harriet Beecher Stowe With: Jenny Nyström-Stoopendaal - Tema: Slavery
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 17. Den frie mannen försvarar sig

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

234

Canada, så äro vi naturligtvis alldeles för bildade och för
varma fosterlandsvänner för att deri se något bjeltemod
alls; och om våra läsare äro benägna att göra det, så blir
det på deras eget ansvar. Qå förtviflade ungerska
flyktingar finna utväg att trotsa alla bemyndiganden af den lagliga
makten att efterspana och häkta dem, så att de ändå
undkomma till Amerika, då täflar man i pressen och i politiska
kretsar att helsa sådant med bifall och beundran. Men då
afrikanska flyktingar göra samma sak, — ja hvad är det då?

Vare nu härmed huru som helst, säkert är, att den här
ifrågavarande talarens hållning, blick, röst och åtbörder för
ett ögonblick kom sällskapet dernere att tiga. Det ligger
något i ett stolt och beslutsamt uppträdande, som för en
stund kan tygla äfven det råaste sinne. Marks var den
ende, som förblef oberörd. Han spände eftertänksamt sin
pistol, och under den tillfälliga tystnad, som inträdde efter
Georges uttalande, fyrade ban af den mot denne.

»Ni får, ser ni, lika mycket för honom död, som
lefvande, i Kentucky», sade ban kallt och aftorkade pistolen
mot rockärmen.

George kastade sig tillbaka — Eliza lät höra ett
jemmerrop — kulan hade passerat tätt invid hans hår och
snuddat vid Elizas kind, och inträngt i ett träd bakom dem.

»Det har intet att bet3rda», sade George hastigt.

»Du gjorde bättre i att hålla dig dold, då du vill hålla
tal», sade Fineas; »de äro usla lymlar.»

»Se nu till, Jim, att dina pistoler äro i ordning», sade
George, »och håll, liksom jag, ögonen på passet der nere.
Jag fyrar af på den förste, som visar sig; du tar den andre,
och så vidare. Jag vill ej, att vi spilla två skott på samme
man, förstår du.»

»Men om ni ej träffar?»

»Jag skall träffa», sade George lugnt.

»Bral Det är ruter i den gossen!» mumlade Fineas
mellan tänderna.

Sällskapet nedanför stod obeslutsamt några ögonblick,
efter det Marks skjutit.

»Jag tror, ni måtte ha träffat nå’n af dem», sade en
af männen; »jag hörde ett pip».

»Jag går rakt på dem», sade Tom. »Jag har aldrig
varit rädd för negrer och tänker ej bli det nu heller. Hvem
följer?» sade ban och sprang upp åt klipporna.

George hörde tydligt dessa ord. Han lyfte sin pistol,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:29:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/onkeltom/0236.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free