Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 18. Miss Ofelias erfarenheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
256
svarade Dinah, »der ni skuttar omkring och inbillar er och
andra, att ni ä’ hvita. Då allt kommer omkring ä’ ni negrer
lika bra som jag.»
»Tant Dinah smetar fett på sitt hår hvarenda dag för
att få det att ligga slätt», inföll Jane.
»Och det blir ändå bara ull», tillade Rosa elakt och
skakade ned sina långa sillceslena lockar.
»Nå, inför vår Herres Ögon blir väl ull lika så god
som hår en gång. Packa er nu ut, ni slinkor; jag vill ej
ha’ er omkring mig!»
Här afbröts samtalet af tvenne anledningar. S:t Clares
röst hördes uppifrån trappan; han frågade Adolf, om han
tänkte låta honom vänta bela natten på rakvattnet;
hvarjemte miss Ofelia kom ut från matsalen och sade:
»Jane och Rosa, hvarför slösen I bort tiden här? Gån
in och sätten er till er söm.»
Vår vän Tom hade stått i köket under hela samtalet
med brödgumman, och sedan följt henne ut på gatan. Han
såg henne gå framåt och hörde henne emellanåt uppgifva
qväfda suckar. Slutligen nedsatte hon sin korg på trappan
till ett hus och började ordna den gamla slitna själen, som
höljde hennes axlar.
»Jag skall bära korgen åt er ett styckes», sade Tom
medlidsamt.
»Hvarför det?» svarade gumman. »Jag behöfver ingen
hjelp.»
»Ni tycks vara sjuk eller ha någon sorg eller något
sådant», sade Tom.
»Nej, jag är ej sjuk», sade qvinnan kort.
»Jag önskar», fortsatte Tom allvarligt, »jag önskar att
jag kunde öfvertala er att lägga bort att dricka. Vet ni
då inte, att det skall förderfva er till kropp och själ?»
»Jo, jag vet att jag går till pinan», sade qvinnan
dystert, »Ni behöfver ej säga mig detta. Jag är elak, jag
är syndig, jag går raka vägen till pinan. Jag önskar jag
vore der redan!»
Tom ryste vid dessa gräsliga ord, som uttalades med
dyster lidelse,
»Herren förbarme sig öfver er, stackars varelse! Har
ni aldrig hört talas om Jesus Kristus?»
»Jesus Kristus? Hvem är de’?»
»Huru? — han är Herren», sade Tom.
»Jag tror jag hört något om vår Herre, och om domen
och pinan. Jo, jag har hört något derom.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
