Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 34. Qvarteronens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
424
till de anmärkningar, som andra gjorde om oss, och han
fyllde ständigt mina öron med de vackra saker, som sades
om mig och barnen. O, det var lyckliga dagar I Jag tyckte
mig så lycklig, som det var möjligt att vara; — men sedan
kommo andra tider.
Han inbjöd en kusin att komma till oss i New-Orleans;
ban ansåg honom sorn sin synnerligen gode vän och satte
stort värde på honom; men från första ögonblicket jag såg
honom, var jag rädd för honom; jag vet ej hvarför, men
jag var viss om att ban skulle bringa olycka öfver oss.
Han fick Henry att gå ut med sig, och ofta kom ban ej
hem förr än klockan två eller tre på morgonen. Jag vågade
aldrig säga ett ord derom; ty Henry var så häftig, och jag
var rädd att reta honom. Han fick honom med sig på
spelhusen, och Henry var sådan, att då han en gång börjat
dermed, ban ej mer kunde hållas derifrån. Och sedan
införde ban honom hos ett annat fruntimmer, och jag fann
snart, att hans hjerta gått från mig. Han sade mig det
aldrig, men jag såg det och kände det, dag efter dag.
Jag-kände mitt hjerta krossadt, men kunde ej säga ett ord.
Vid denna tid erbjöd sig uslingen att köpa mig och
barnen af Henry, för att med köpesumman utjemna hans
spelskulder, som stodo i vägen för ett äktenskap, ban
ämnade ingå — och så sålde lian oss. Henry sade mig en
dag, att han hade affärer på landsbygden och att han skulle
resa bort på två eller tre veckor. Han talade vänligare än
ban annars brukade, och lofvade att komma tillbaka; men
mig bedrog han ej; jag visste, att stunden nu var kommen.
Jag stod som förvandlad till en stenbild, och kunde hvarken
säga något eller gjuta en tår. Han kysste mig och barnen
många gånger, och sedan gick han ut. Jag såg honom
stiga till häst och följde honom med ögonen, tills han var
ur sigte; då föll jag ned och svimmade.
Och sedan kom den andre, den usle skurken, att taga
mig i besittning. Han sade mig, att han köpt mig och
barnen, och företedde handlingarne. Jag förbannade honom inför
Gud, och sade honom, att jag skulle dö förr än tillhöra honom.
»Alldeles som ni behagar», sade hau; »men om ni ej
uppför er förnuftigt, så säljer jag båda barnen dit ni aldrig
mer får se dem.» Han sade mig, att han önskat ega mig
från första stund han såg mig, och att han dragit Henry
med sig och fått honom i skuld, i afsigt att göra honom
villig att sälja mig. Likaledes att han förledt honom att
älska en annan qvinna; hvaraf allt jag borde begripa, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
