Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 40. Martyren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
481
Legree drog djupt efter andan; han undertryckte sitt
raseri, grep honom i armen, och, i det han närmade sitt
ansigte tätt intill hans, sade han med ohygglig stämma:
»Hör du, Tom, — du tror kanske, att, eftersom jag
varit släpphändt mot dig förut, jag nu ej menar hvad jag
säger; men denna gång har jag fast beslutit, och räknat
efter hvad det kostar. Du har beständigt satt dig upp mot
mig —; nu skall jag besegra dig eller och döda dig —
ettdera skall jag! Jag skall räkna hvarenda droppe blod, du
har i dig, och taga dem, den ena efter den andra, tills du
ger dig.»
Tom såg upp på sin husbonde och svarade: »Mas’r,
om ni vore sjuk eller i nöd eller döende, och jag kunde
rädda er, skulle jag gerna ge er mitt hjerteblod; och om
ni, genom att taga hvarenda blodsdroppe i denna min gamla
usla kropp kunde få er dyrbara själ frälst, så skulle jag
med glädje gifva dem, såsom Herren gaf sitt blod för mig.
O mas’r, bringa ej denna stora synd öfver er själ! Det
kommer att skada er mycket mer än mig! Ni må tillfoga
mig det värsta ni kan; mina lidanden skola snart vara slut;
men om ni ej ångrar er, skola edra aldrig sluta!»
Liksom ett sällsamt ljud af himmelsk musik, som
förnimmes under det stoimen ett ögonblick hvilar, verkade
detta känsloutbrott några ögonblicks tystnad. Legree stod
häpen och betraktade Tom, och det var så tyst i rummet,
att man hörde pickandet af det gamla vägguret, hvilket med
sina långsamma pendelslag utmätte de sista ögonblicken för
nåd och bättring åt detta förstockade hjerta.
Men det varade endast några ögonblick. Det var blott
ett litet, uppehåll af tvekan och ovisshet, en känsla af
obeslutsamhet, men sedan återkom den onde anden med
sju-faldig kraft; och Legree slog skummande af raseri sitt offer
till marken.
Uppträden af grymhet och blodsutgjutelse verka
upprörande på öra och hjerta. Hvad den ene har nerver att
göra, har den andre ej nerver att höra. Hvad en
med-menniska och medkristen får lida, får ej helt naket berättas
ej ens i enrum, ty det upprör oss för mycket. Och likväl,
du, mitt fosterland, sådana gerningar bedrifvas under
skyddet af dina lagar! O, Kristus, din kyrka ser, hvad som
föregår, och tiger dock nästan alltid, helt stilla!
Onkel Torns stuga. 31
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
