Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Lösöret bortföres
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ONKEL TOMS STUGA. 175
dåligt lynne efter den ansträngande ridten föregående afton med dess
snöpliga utgång.
“Kom nu, du nigger; är du inte färdig, hvaba? ” utbrast han rått.
“Tjänare, madame!” tilläde han och aftog hatten, då han varseblef
Mrs. Shelby.
Tant Kloe slog igen kistan och betraktade slafhandlaren med vreda
blickar; tårarne i hennes ögon tycktes i en hast förvandlas till eld¬
gnistor.
Tom steg undergifvet upp för att följa sin nye husbonde och lyfte
den tunga kistan upp på axeln. Hans hustru tog den lilla flickan i
sina armar och följde honom till vagnen ; de båda gossarne, som fort¬
farande gräto, hängde henne i klädningen.
Medan sålunda hela familjen följdes åt ut till vagnen, som höll för¬
spänd framför dörren, passade Mrs. Shelby på att tala några allvarliga
ord med slafhandlaren till förmån för stackars Tom. Rundt omkring
vagnen hade samlats alla slafvarne på egendomen, såväl äldre som
yngre, för att säga farväl åt sin gamle kamrat. Allesamman hade blic¬
kat upp till Tom såsom varande icke allenast gårdens förnämste tjänare
utan äfven en andlig lärare för dem ; och de bevis på sorg och delta¬
gande, som han nu i afskedets stund fick röna af alla de närvarande,
särskildt af kvinnorna, voro lika uppriktiga som talrika.
“Jag tror du tar det mindre hårdt än vi, Kloe,” sade en af kvin¬
norna, hvilken under sina egna strida tårar lade märke till det dystra
lugn, som hvilade öfver tant Kloes ansikte.
“Det är slut med mina tårar nu,” genmälte tant Kloe, med bister
uppsyn betraktande slafhandlaren, som nu närmade sig. “ Det faller
mig inte in att gråta, så att den där fulingen skall se det! ”
“Stig upp!” sade Haley till Tom, då han kommit fram till vagnen
genom hopen af tjänare, hvilka med mörka blickar betraktade honom.
Tom steg upp i vagnen, ur hvilken Haley därpå framtog ett par
tunga fotbojor, dem han fäste kring Toms fotleder.
Ett sorl af ovilja och förtrytelse lopp genom hopen, och Mrs. Shelby,
som stod på verandan, utbrast:
“ Mr. Haley, jag försäkrar er, att detta försiktighetsmått är alldeles
öfverflödigt! ”
“Inte att lita på, madame; jag har redan förlorat omkring femhun¬
dra dollars på det här stället och har inte råd att äfventyra mera.”
“Kunde hon väl vänta annat af honom?” inföll tant Kloe förtryt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
