Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Hvaruti ett lösöre råkar i en mindre lämplig sinnesförfattning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200 ONKEL TOMS STUGA.
så mycket godt, och detta kunde möjligen bringa er i förlägenhet.
Jag har pangar nog, hoppas jag, för att reda mig, tills jag nått
mit mål.”
“Det hjälper inte, du måste taga det här. Pängar äro nödvändiga
öfverallt; man kan inte få för mycket af den varan, bara man får den
på hederligt sätt. Se så, tag nu dessa, tag dem min gosse !
“ Men endast på det villkor, sir, att jag far betrakta dem som lån
och återbetala dem framdeles,” sade Georg, emottagande pänningarne.
“Hur länge ämnar du nu resa på det här sättet, Georg? Jag hoppas
livarken långt eller länge — i alla händelser icke längre än du behöfver.
o o Ö
Det är väl planlagdt och väl utfÖrdt, men sannerligen alltför djärft!
Hvem är den svarte karlen du har med dig?”
“E11 trogen och pålitlig gosse, som rymde till Kanada för mer än ett
år sedan. Då han vistats där någon tid fick han spörja, att hans master
blifvit så förtörnad öfver hans flykt, att han hade pryglat hans stackars
gamla mor. Han har nu vändt tillbaka hela den långa vägen för att
trösta henne och söka få henne med sig till Kanada.”
“ Nå, hur har det gått för honom ? ”
“ Han har ännu inte kunnat träffa henne; han har ströfvat omkring
gården, men inte fått något lägligt tillfälle. Emellertid följer han mig
till Ohio för att föra mig till vänner, som en gång hjälpte honom vid
hans flykt; och därpå återvänder han efter modern.”
“Ett farligt spel, förtvifladt farligt! ” sade fabrikören.
Georg sträckte på sig och log föraktfullt.
Den gamle gentlemannen betraktade honom från topp till tå med en
något enfaldig förundran.
“Georg, du har verkligen blifvit märkvärdigt förändrad. Du håller
upp hufvudet, talar och rör dig som hvilken hvit man som hälst! ”
anmärkte han efter denna granskning.
“ Ja, sir, emedan jag nu är en fri man !” utbrast Georg stolt. “ Jag
kommer aldrig mera att kalla någon människa för “ master.” Jag är
fri ! ”
“ Var bara försiktig ! Du är ännu långt ifrån i säkerhet; du kan
blifva gripen när som hälst! ”
“ Mr. Wilson, alla människor äro fria och jämlika i grafven, om det
skulle gå därhän,” genmälte Georg med fast stämma.
“ Din djärfhet slår mig rent af med häpnad! ” utropade Mr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
