Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXIII. Henrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ONKEL TOMS STUGA. 441
mor, och inte kan jag hålla af honom, och inte kan någon annan det
häller, så vidt jag vet.”
“ Hvarför kan inte du hålla af honom? ” frågade Eva.
“Hålla af Dodo? Nej, Eva, det kan du väl ändå inte begära af
mig ! Jag kan fördraga honom bra nog; men inte håller man af sina
tjänare.”
“ Jo, Henrik ; det gör jag.”
“ Det var besynnerligt! ”
“ Säger inte bibeln, att vi skola älska alla människor?”
“Bibeln, ja ! Den säger nog en hel hop sådana där saker; men inte
finnes det någon människa, som tänker på att göra dem ! Du vet mycket
väl, Eva, att ingen rättar sig efter bibeln.”
Eva såg frånvarande och tankfull ut under några ögonblick; därefter
sade hon :
“ Käre kusin, håll i alla fall af stackars Dodo och var snäll emot
honom för min skull! ”
a Jag kan hålla af allting för din skull, kära kusin, för jag tycker
verkligen, att du är den vackraste och snällaste flicka jag någonsin
sett ! ”
Henrik afgaf denna förklaring med ifrig stämma och rodnande an¬
sikte, medan Eva, utan att förändra en min, helt enkelt genmälte:
“ Det gör mig glad, käre Henrik, att du tänker och känner på det
sättet. Jag hoppas nu bara, att du kommer ihåg hvad vi talat om.”
I detsamma ljöd middagsklockan och afbröt samtalet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
